Turkspråk

Typiskt för turkspråk är agglutination, vokalharmoni, användandet av postpositioner, ordföljden subjekt–objekt–predikat samt avsaknaden av genus.

De idag mest talade turkspråken är turkiska (>80 milj), azerbajdzjanska (37 milj), uzbekiska (18 milj), turkmeniska (4 milj), tatariska (8 milj), kazakiska (20 milj) och kirgiziska (3 milj).

Enligt en omstridd hypotes ingår turkspråk i en större språkgrupp, altaiska språk, tillsammans med bland annat mongoliska språk.^[1] Turkspråken indelas i nedanstående undergrupper.

• 1. Sydvästturkiska språk (oghuziska)^[1]
  • Väst
    • Turkiska, gagauziska, azerbajdzjanska (azeriska)
  • Öst
    • turkmeniska, khorasanturkiska
  • Syd
    • Qashqaiska, aynallu, sonkor, afshariska
  • Salar
  • Petjenegiska (utdött)

• 2. Sydöstliga (uiguriska, tjagataiska, karlukiska)^[1]
  • Tjagataiska
    • Tjagataiska (utdött)
  • Väst
    • Uzbekiska
  • Öst
    • Uiguriska, karlukiska (utdött), lop, karachanidiska, yugur

• 3. Nordvästliga (kiptjakiska)^[1]
  • Kiptjakbolgariska
    • Tatariska, basjkiriska, baraba
  • Kiptjakkumaniska (kiptjakoghuziska, pontokaspiska)
    • krimtatariska,^[a] kumykiska, karaimiska, krymtjakiska, karatjajbalkariska (karatjajska, balkariska), urum,^[a] kumaniska (utdött), kiptjakiska (utdött)
  • Kiptjaknogaiska
    • Kazakiska, karakalpakiska, nogaiska
  • Kirgizkiptjakiska^[b]
    • Kirgiziska, altaiska

• 4. Nordöstliga (sibiriska)^[1]
  • Sydsibiriska
    • Jenisej
      • Chakassiska, sjoriska
    • Altai
      • Altaiturkiska (nordaltaiska)
    • Sajan
      • Tuvinska, tofalariska
    • Tjulym
      • Tjulymiska
  • Nordsibiriska
    • Jakutiska, dolganska

• 5. Oghuriska (bolgariska, tjuvasjiska)
  • Tjuvasjiska,^[1] bolgariska (utdött), khazariska (utdött)

• 6. Arghu
  • Chaladjiska^[1] (khalaj)^[c]