Könsdimorfism
Könsdimorfism är när handjur och hondjur av samma djurart har olika storlek, färg, utseende, läten och/eller karaktär.[1]
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Male_and_female_pheasant.jpg/250px-Male_and_female_pheasant.jpg)
Bland de djurarter (främst fåglar) där honan är störst eller färggrannast talar man ofta om omvänd könsdimorfism.
Exempel
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Peacock_courting_peahen.jpg/190px-Peacock_courting_peahen.jpg)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Pseudotropheus_saulosi.jpg/190px-Pseudotropheus_saulosi.jpg)
Skrattmåsen uppvisar liten grad av könsdimorfism, medan påfågeln uppvisar en hög grad av könsdimorfism. Hos mörtar är könsdimorfismen ofta obetydlig, medan den hos till exempel ciklider från Mbuna-gruppen i Malawisjön nästan alltid är mycket påtaglig. Även hos arter där könen ser lika ut i mänskliga ögon kan dock könsdimorfismen vara påtaglig i deras egna ögon. Detta gäller i synnerhet många fåglar, vars färgseende avsevärt avviker från människans.[2] Två djurgrupper som uppvisar extrem könsdimorfism är vridvingar och djuphavsmarulkar. Hos många däggdjur är hanarna generellt större än honorna[3], inklusive pinnipeder (säldjur)[4] och primater[5] (däribland människor.[6])
Ord och etymologi
Etymologiskt är uttrycket sammansatt av det svenska ordet kön samt det tyska dimorphismus, som har sitt ursprung i latiniserade former av grekiska δίμορφος. Detta är i sin tur sammansatt av δι- ('två-', 'dubbel-') samt μορφή ('form', 'gestalt').
Enligt NE är könskaraktär ett ”kännetecken som skiljer de båda könen från varandra”, medan det betydligt vanligare ordet könsdimorfism är ”olikheter i utseende och beteende mellan hanar och honor av samma art”, och ett något vidare begrepp.
Se även
Referenser
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Könsdimorfism.
![]() | ![]() |