Vipera | |
Aspishuggorm V. aspis | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Underklass | Diapsider Diapsida |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Underordning | Ormar Serpentes |
Familj | Huggormar Viperidae |
Underfamilj | Egentliga huggormar Viperinae |
Släkte | Vipera |
Vetenskapligt namn | |
§ Vipera | |
Auktor | Laurenti, 1768 |
Arter | |
Se text | |
Synonymer | |
Pelias Merrem, 1820[1] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Vipera är ett släkte giftiga huggormar som återfinns över stora delar av jordklotet; från Nordafrika till polcirkeln och från Brittiska öarna österut till Stillahavskusten i Asien.[2] 23 arter är för tillfället erkända.[3]
Individer av arterna i släktet är vanligen små och relativt kraftigt byggda. Huvudet är markant avsatt från halsen och hos många arter är det täckt av små fjäll; några arter har dock ett litet antal plåtar på toppen. Formen på huvudet är ofta trekantig. Fjällen på ryggen är inte släta utan har en ås i mitten.[2]
Arterna i släktet återfinns på norra halvklotet, över i princip hela den europeiska kontinenten, på öar i Medelhavet och ner till norra Afrika, vidare österut genom norra Asien fram till Sachalin och norra Korea [4]
De flesta arterna föredrar kyligare klimat. De som återfinns längre söderut finns huvudsakligen på högre höjder i torr stenig miljö. De arter som återfinns längre norrut föredrar lägre höjder och fuktigare och växtrikare miljöer. Alla arterna är landlevande.[2]
Alla arterna är vivipara, och föder alltså levande ungar.[2]
De flesta arterna i Vipera-släktet har ett gift som är sammansatt av både neurotoxin och hemotoxin. Betten varierar stort i farlighet. De mindre, nordliga arterna som huggorm utsöndrar enbart mycket små mängder gift vid varje bett, medan andra, till exempel sandhuggorm kan göra långt mer skada. Generellt sett är dock bett av arterna i släktet Vipera i allmänhet ofarligare än de av de större huggormarna i släktena Macrovipera eller Daboia.[2]
Ungefär 25 arter är erkända.[3]