VKT-linjen
VKT-linjen eller Viborg-Kuparsaari-Taipale-linjen (Finska: VKT-linja) var en finsk försvarslinje på det Karelska näset under Fortsättningskriget. Den sträckte sig från Viborg över Tali och Kuparsaari i norr, österut över Vuoksen, Suvanto och Taipaleenjoki till Taipale på Ladogasjöns västra strand, där den drog nytta av de naturliga fördelarna av den östra delen av den förstörda Mannerheimlinjen.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Continuation-War-defensive-lines.png/250px-Continuation-War-defensive-lines.png)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/%D0%94%D0%9E%D0%A2_Sa_0.jpg/142px-%D0%94%D0%9E%D0%A2_Sa_0.jpg)
Redan den 20 juni 1944, under storanfallet på Karelska näset, bröt truppstyrkor från den sovjetiska 21:a armén i samband med intåget i Viborg igenom VKT-linjen i väster. Längre österut kunde den 21:e armén stoppas av finska styrkor under slaget vid Tali-Ihantala (27 juni – 9 juli). Med början den 7 juli skiftade tyngdpunkten av de sovjetiska anfallen till Vuoksen, där den 23:e armén lyckades upprätta ett brohuvud över VKT-linjen vid Vuosalmi. Först vid vapenstilleståndet den 2 september drog sig dock finländarna tillbaka till Salpalinjen.
Litteratur
- Leskinen, Jari & Juutilainen, Antti (toim.): Jatkosodan pikkujättiläinen, S. 220, 223, 349, 803, 804, 806, 980, 981. Porvoo: WS Bookwell, 2007. ISBN 978-951-0-28690-6.
- Waldemar Erfurth: Der finnische Krieg 1941–1944. Limes-Verlag, Wiesbaden 1977, ISBN 3-8090-2110-5; genehmigte ungekürzte Heyne-Taschenbuchausgabe: München 1978, ISBN 3-453-48048-1