Västpommerns vojvodskap

vojvodskap i norra Polen
(Omdirigerad från Västpommern (vojvodskap))

Västpommerns vojvodskap (polska województwo zachodniopomorskie) är ett vojvodskap i nordvästra Polen, i den historiska regionen Pommern. Huvudstad är Szczecin.

Västpommerns vojvodskap
Województwo zachodniopomorskie
Vojvodskap
Vojvodämbetsbyggnaden i Szczecin.
Vojvodämbetsbyggnaden i Szczecin.
Flagga
Vapen
LandPolen Polen
Historisk regionPommern
HuvudstadSzczecin
 - koordinater53°25′53″N 14°33′58″Ö / 53.43139°N 14.56611°Ö / 53.43139; 14.56611
Area22 893 km²
Folkmängd1 717 790 (2014)
Befolkningstäthet75 invånare/km²
Grundat1 januari 1999
VojvodPiotr Jania
 - VojvodskapsmarskalkOlgierd Geblewicz (Medborgarplattformen)
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
Geonames3337499
RegistreringsskyltZ
ISO 3166-2-kodPL-ZP
Västpommerns vojvodskaps läge i Polen
Västpommerns vojvodskaps läge i Polen
Västpommerns vojvodskaps läge i Polen

Historia

Västpommerns vojvodskap bildades i den större administrativa reform som genomfördes 1999, då antalet vojvodskap i Polen reducerades till 16. Det nuvarande vojvodskapet bildades då genom sammanslagning av de tidigare Szcecins vojvodskap och Koszalins vojvodskap, samt delar av Gorzów Wielkopolskis, Piłas och Słupsks vojvodskap.

Namnet Västpommern (Pomorze Zachodnie) används i Polen om de delar av landskapet Pommern som ligger i västra Polen idag, medan Pomorze Gdańskie betecknar Pommerns vojvodskap som ligger öster om Västpommern. Västpommerns vojvodskap täcker till stora delar samma område som det historiska landskapet Hinterpommern, de östra delarna av det gamla hertigdömet Pommern, samt den norra delen av det tidigare Neumark. Regionen utgjorde 1815-1945 en del av den preussiska provinsen Pommern och den nordöstra delen av provinsen Brandenburg, men införlivades med Polen efter Tysklands nederlag i andra världskriget enligt Potsdamöverenskommelsen. Den tysktalande delen av befolkningen fördrevs då. Regionen återbefolkades under 1940- och 1950-talet av huvudsakligen polska och ukrainska bosättare och flyktingar, från andra delar av Polen och de sovjetiska områdena öster om Curzonlinjen.

Administrativ indelning

Städer med powiatstatus

Västpommern har tre större städer som administrativt har powiatstatus (miasta na prawach powiatu). I dessa sköts uppgifter på distriktsnivå av stadskommunens politiska och administrativa organ.

StadInvånare (2008)Yta (km²)
Szczecin407 260301
Koszalin107 30783
Świnoujście40 901197

Powiater

Powiatindelning

Utöver de tre städerna med egen powiatstatus indelas Västpommerns vojvodskap i 18 distrikt (powiaty). Dessa underindelas i sin tur i sammanlagt 114 kommuner (2011).

PowiatHuvudortInvånare (2008)Yta (km²)
Powiat białogardzkiBiałogard48 271845
Powiat choszczeńskiChoszczno49 7951 328
Powiat drawskiDrawsko Pomorskie57 7051 764
Powiat goleniowskiGoleniów79 5041 616
Powiat gryfickiGryfice60 6601 017
Powiat gryfińskiGryfino83 0191 870
Powiat kamieńskiKamień Pomorski47 7261 003
Powiat kołobrzeskiKołobrzeg76 617725
Powiat koszalińskiKoszalin64 5201 668
Powiat łobeskiŁobez38 2041 065
Powiat myśliborskiMyślibórz67 2451 182
Powiat polickiPolice67 166665
Powiat pyrzyckiPyrzyce39 953726
Powiat sławieńskiSławno57 3301 043
Powiat stargardzkiStargard119 1981 520
Powiat szczecineckiSzczecinek77 1321 766
Powiat świdwińskiŚwidwin48 5191 093
Powiat wałeckiWałcz54 3231 415

Städer

Det finns sammanlagt 64 städer i Västpommerns vojvodskap, med varierande grad av administrativt självstyre. I tabellen har städer med powiatstatus markerats med fetstil och städer som är huvudorter för ett omgivande powiat markerats med understrykning.

Szczecins gamla torg.
Katedralen i Koszalin.
Stora torget i Stargard. I bakgrunden Mariakyrkan.
Kołobrzegs hamn och fyrtorn.
Nattbild från hamnen i Świnoujście.
Szczecinek
Flygfoto över Trzebiatóws gamla stad.
Chojnas gamla stad med Mariakyrkan.
VapenStadBefolkning (30 jun 2014)Yta
(km²)
Szczecin408.105300,55
Koszalin109.16598,34
Stargard69.25148,08
Kołobrzeg46.83025,67
Świnoujście41.322197,23
Szczecinek40.61548,48
Police33.57137,31
Wałcz26.18238,17
Białogard24.63125,73
Goleniów22.77711,78
Gryfino21.5999,58
Nowogard16.89812,44
Gryfice16.83712,40
Świdwin15.68422,38
Choszczno15.6379,58
Barlinek14.24117,55
Darłowo14.18320,21
Dębno14.03419,51
Złocieniec13.19832,28
Sławno12.90315,83
Pyrzyce12.79038,79
Drawsko Pomorskie11.85022,33
Myślibórz11.56515,04
Łobez10.42312,84
Trzebiatów10.16210,25
Kamień Pomorski9.03310,74
Połczyn-Zdrój8.4007,21
Chojna7.37612,12
Czaplinek7.17613,62
Sianów6.68715,88
Karlino5.9759,40
Międzyzdroje5.4974,50
Wolin4 99914,47
Borne Sulinowo4.98318,15
Resko4.3484,49
Kalisz Pomorski4.33711,96
Bobolice4.2244,77
Płoty4.0854,12
Lipiany4.0565,54
Barwice3.8367,52
Mieszkowice3.5914,73
Maszewo3.3355,54
Chociwel3.2033,67
Mirosławiec3.0282,13
Polanów3.0177,37
Recz2.97312,40
Węgorzyno2.9056,85
Golczewo2.7507,42
Dziwnów2.7394,97
Pełczyce2.64913,07
Tychowo2.5304,10
Gościno2.4735,70
Trzcińsko-Zdrój2.4482,33
Dobrzany2.3725,34
Dobra2.3612,37
Człopa2.3416,27
Drawno2.3285,03
Stepnica2.2823,40
Biały Bór2.24412,82
Ińsko2.0327,48
Tuczno1.9659,21
Cedynia1.6391,67
Moryń1.6065,54
Suchań1.4493,57
Nowe Warpno1.22324,51

Utbildning

Följande universitet och högskolor har sitt säte i vojvodskapet:

  • Szczecins universitet
  • Koszalins tekniska universitet
  • Västpommerns tekniska universitet i Szczecin, bildat 2009 genom sammanslagning av Szczecins tekniska universitet och Szczecins lantbruksuniversitet.
  • Pommerns medicinska universitet i Szczecin
  • Szczecins sjöfartsakademi

Näringsliv

Szczecins och Świnoujścies hamn, det stora hamnkomplexet omkring Oders mynning, är Polens mest trafikerade, och Szczecin har en stor varvsindustri. Regionen har även en betydande turism vid kusten och gränshandel över den tyska gränsen.

Turism och sevärdheter

Området är sedan 1800-talet en populär turistdestination för polska, tyska och skandinaviska turister, framförallt badorterna vid Östersjön, exempelvis Kołobrzeg, Świnoujście och Międzyzdroje, samt storstaden Szczecin. Flera av städerna i vojvodskapet har delvis bevarade medeltida stadskärnor och många framstående exempel på tegelgotikarkitektur.

Externa länkar