Urho Castrén

Urho Jonas Castrén, född 30 december 1886 i Jyväskylä, död 8 mars 1965 i Helsingfors, var en finländsk jurist och politiker (Samlingspartiet). Han var Finlands statsminister från september till november 1944.

Urho Castrén
Född	30 december 1886 Jyväskylä, Finland
Död	8 mars 1965 (78 år) Helsingfors
Medborgare i	Finland
Sysselsättning	Politiker[1], advokat, domare
Befattning
Finlands justitieminister Justitiekanslern (1928–1929)[2] President i Högsta förvaltningsdomstolen (1929–1956)[3] Finlands statsminister Regeringen Urho Castrén (1944–1944)
Politiskt parti
Samlingspartiet
Föräldrar	Johannes Castrén
Utmärkelser
Frihetskorsets 1. klass med kraschan[4] Storkors av Dannebrogorden[5] Storkors av Sankt Olavs orden[6] Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden[4] Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden[5]
Redigera Wikidata

Castrén blev juris utriusque kandidat 1912, var häradshövding i Saarijärvi, ledamot av lagberedningen 1919–1926, justitieminister 1925–1926, justitiekansler 1928–1929 och president i Högsta förvaltningsdomstolen 1929-1958.

Han blev statsminister sedan Antti Hackzell av hälsoskäl kände sig tvungen att avgå efter mindre än två månader som statsminister. Regeringens sammansättning förblev i princip oförändrad. Castrén avgick som statsminister redan samma höst.

Urho Castrén promoverades till juris hedersdoktor vid Helsingfors universitet 1948 och vid Stockholms högskola 1957.