Uiguriska
Uiguriska (även uighuriska, uyghuriska, östturkiska eller türki) är det turkspråk som talas av uigurerna, en minoritetsgrupp i den autonoma regionen Xinjiang (även kallad Östturkestan) i västra Kina, med mindre grupper utanför Xinjiang, främst i Kazakstan.[1] Språket är närbesläktat med uzbekiskan.[2] Idag talas uiguriska av cirka 25 miljoner människor.[3]
| Uiguriska | |
| ئۇيغۇرچە Uyƣurqə уйғурчә | |
| Talas i |  Kina Kazakstan Pakistan Kirgizistan Tadzjikistan Indien |
|---|---|
| Antal talare | 20 227 431 |
| Status | stabilt |
| Språkfamilj | Turkspråk
|
| uiguriska, latinska, kyrilliska | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Xinjiang, Kina |
| Språkmyndighet | Working Committee of Ethnic Language and Writing of Xinjiang Uyghur Autonomous Region[källa behövs] |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | ug |
| ISO 639‐2 | uig |
| ISO 639‐3 | uig |
| SIL | uig |
 Regionen där uiguriska talas i. | |
Uiguriska har av historiska, religiösa och kulturella skäl många lånord från arabiskan och persiskan. Under 1900-talet har även ord lånats in från ryska och kinesiska (på grund av politiska skäl).
En svensk turkolog och diplomat, Gunnar Jarring (1907-2002), gjorde betydande insatser för det vetenskapliga studiet av uiguriskan i väst. Han samlade främst material rörande Kashgardialekten. Svenska Missionsförbundets verksamhet i Kashgarområdet i början på 1900-talet innebar att den första tryckpressen kom till södra Xinjiang och en stor del av de tryckta verk på uiguriska, som finns bevarade från den här tiden, kommer från Svenska Missionsförbundets tryckeri i Kashgar.
Fonologi
Konsonanter
| Bilabial | Labiodental | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ŋ | ||||
| Klusil | p | b | t | d | k | g | ||||
| Affrikat | t͡ʃ | d͡ʒ | ||||||
| Frikativ | f | v | s | z | ʃ | ʒ | x | ɣ | h | ||
| Tremulant | r | ||||||
| Lateral | l | ||||||
| Approximant | w | j |
Källa:[4]
Vokaler
| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | y | ɨ | u |
| Halvsluten | e | ø | o | |
| Halvöppen | æ | ||
| Öppen | a |
Källa:[4]
 | Wikipedia har en upplaga på Uiguriska. |
Skriftsystem
Uiguriskan har skrivits med en rad olika skriftsystem och hade ursprungligen ett eget alfabet, uigurisk skrift, vilket ersattes under 1000-talet med ett skriftsystem baserat på arabisk skrift. Mellan 1930- och 1980-talet har språket bytt skrift fyra gånger.[5]
I dagens läge skrivs uiguriska med latinska, uigurisk och kyrilliska alfabeten.[6]
| Persisk-arabisk skrift | Latinsk | Kyrillisk | ULY | IPA | Persisk-arabisk skrift | Latinsk | Kyrillisk | ULY | IPA | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ئا | A a | A a | A a | /a/ | ق | Ķ ķ | Қ қ | Q q | /q/ | |
| ئە | Ə ə | Ə ə | E e | /æ/ | ك | K k | K k | K k | /k/ | |
| ب | B b | Б б | B b | /b/ | ڭ | -ng | Ң ң | -ng | /ŋ/ | |
| پ | P p | П п | P p | /p/ | گ | G g | Г г | G g | /ɡ/ | |
| ت | T t | Т т | T t | /t/ | ل | L l | Л л | L l | /l/ | |
| ج | J j | Җ җ | J j | /ʤ/ | م | M m | М м | M m | /m/ | |
| چ | Q q | Ч ч | CH ch | /ʧ/ | ن | N n | Н н | N n | /n/ | |
| خ | H h | X x | X x | /x/ | ھ | H̡ h̡ | Һ һ | H h | /h/ | |
| د | D d | Д д | D d | /d/ | ئو | O o | О о | О о | /o/ | |
| ر | R r | Р р | R r | /r/ | ئۇ | U u | У у | U u | /u/ | |
| ز | Z z | З з | Z z | /z/ | ئۆ | Ɵ ɵ | Ө ө | Ö ö | /ø/ | |
| ژ | Ⱬ ⱬ | Ж ж | J j | /ʒ/ | ئۈ | Ü ü | Ү ү | Ü ü | /y/ | |
| س | S s | С с | S s | /s/ | ۋ | V v | В в | W w | /v/ | |
| ش | X x | Ш ш | SH sh | /ʃ/ | ئې | E e | E e | É é | /e/ | |
| غ | Ƣƣ | Ғ ғ | GH gh | /ʁ/ | ئى | I i | И и | I i | /i/ eller /ɨ/ | |
| ف | F f | Ф ф | F f | /f/ | ي | Y y | Й й | Y y | /j/ |
Källa:[3]
Referenser
- Hahn, Reinhard F.; Ibrahim Ablahat (1991) (på engelska). Spoken Uyghur. Seattle: University of Washington Press. Libris 4762381. ISBN 0-295-97015-4 (alk. paper)