Titus Quinctius Flamininus
Titus Quinctius Flamininus, född ca 228, död 174 f.Kr, var en romersk fältherre och statsman.
| Titus Quinctius Flamininus | |
 | |
| Född | romerska riket |
|---|---|
| Medborgare i | Romerska riket |
| Sysselsättning | Politiker i romarriket, militär i romarriket |
| Befattning | |
| Censor Romersk senator (–)[1] Kvestor Konsul (198 f.Kr.–198 f.Kr.)[1] | |
| Make | någon person |
| Barn | Titus Quinctius Flamininus[2] |
| Föräldrar | Titus Quinctius Flamininus (troligen)[2] unknown value |
| Redigera Wikidata | |
Flamininus valdes år 198 f.Kr som trettioåring till konsul, och han fick då ansvaret för romarnas krig mot Filip V av Makedonien. Han slöt förbund med achaierna, trängde fram till Thessalien, och segrade året efter i slaget vid Kynoskefalai. Filip tvingades därefter till en fred där han förlorade väldet över det egentliga Grekland[3], och Flamininus fick tillstånd av senaten att därefter ordna Greklands angelägenheter[4]. Vid de isthmiska spelen på korinthiska näset[3] lät han 196 förklara grekerna fria, vilket dock visade sig sakna praktisk betydelse.[4] Året efter genomförde han en framgångsrik expedition mot kung Nabis av Sparta tillsammans med achaierna.[3] Han återvände till Rom 194 f.Kr och firade en stor triumf.[3] 189 f.Kr utnämndes han till censor.[3] Han var en vän av grekisk bildning och förespråkare av densamma i Rom[4], och under 190- 180-talen användes han som ambassadör till staterna i öster. Under en fredsmäkling mellan kung Prusias av Bithynien och kung Eumenes av Pergamon begick Hannibal under oklara omständigheter självmord, vilket skylldes på Flamininus.[3]