Svartbjörk

Betula nigra^[2] är en björkväxtart som beskrevs av Carl von Linné. Betula nigra ingår i släktet björkar, och familjen björkväxter.^[3][4] Inga underarter finns listade.^[3]

Betula nigra Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Kärlväxter Tracheophyta
Klass	Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida
Ordning	Bokordningen Fagales
Familj	Björkväxter Betulaceae
Släkte	Björkar Betula
Art	Betula nigra
Vetenskapligt namn
§ Betula nigra
Auktor	Linné
Utbredning
Synonymer
Betula rubra F.Michx. Betula nigra var. parvifolia Betula lanulosa Michx. Betula americana Buc'hoz

Svartbjörken har vanligen flera stammar och höjden går upp till 25 meter.^[1] Unga exemplar har en rödbrun till gulbrun bark som är mjuk. Den blir senare svartaktig och grov. Bladen är 4 till 9 cm långa och de är ovala eller liknar en romb i formen. Kottarna är riktade uppåt.^[5]

Arten förekommer i östra USA från östra Texas, Missouri och sydöstra Iowa österut. I Florida når den endast delstatens norra delar. Svartbjörken hittas i låglandet och i kulliga områden upp till 670 meter över havet. Trädet lever i träskmarker och längs vattenansamlingar som floder, insjöar och diken. Andra träd som lever i samma habitat är bland annat amerikansk platan, silverlönn, Salix nigra, Cephalanthus occidentalis, Populus heterophylla och Quercus bicolor.^[1]

I nordliga trakter kan arten leva i regioner med en växtperiod på 150 dagar men den är vanligast i områden med en växtperiod av 210 till 270 dagar. Den behöver minst en årlig nederbörd av 760 mm.^[1]