Sundakråka
Sundakråka[2] (Corvus enca) är en fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i Sydostasien, huvudsakligen i Indonesien, Malaysia och Filippinerna. Troligen består den av ett artkomplex och vissa har delat upp den i flera arter.
Sundakråka Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Kråkfåglar Corvidae |
Släkte | Corvus |
Art | Sundakråka C. enca |
Vetenskapligt namn | |
§ Corvus enca | |
Auktor | (Horsfield, 1822) |
Utseende och läte
Sundakråkan är en medelstor (40–47 cm) rätt slank kråkfågel med medellång och något kilformat stjärt. Fjäderdräkten är svart, men på nära håll syns en mörkblå glans. I flykten ter sig vingarna rätt breda och trubbiga. Näbben är lång och något nedåtböjd, tydligt slankare än hos stornäbbad kråka, som i övrigt skiljer sig genom brantare panna, längre halsfjädrar, mer kilformad stjärt och längre hand med tydligare "fingrar". Sundakråkan har också tydligt grundare och snabbare vingslag. Bland lätena hörs ljudliga, nasala kraxanden.[4]
Utbredning och systematik
Sundakråkan förekommer i Sydostasien. Artgränserna är omstridda, där vissa populationer urskiljs som egna arter. Tongivande Clements m.fl. urskiljer sex underarter med följande utbredning:[3]
- samarensis-gruppen
- enca-gruppen
- Corvus enca compilator – Malackahalvön, Sumatra, Borneo och öar väster om Sumatra
- Corvus enca enca – Java, Bali och Mentawaiöarna
- celebensis/mangoli-gruppen
Tidigare inkluderades palawankråkan (C. pusillus) i arten, och vissa som Birdlife International gör det fortfarande. International Ornithological Congress bryter ut samarensis-gruppen som den egna arten småkråka,[5] medan Howard & Moore urskiljer compilator som den egna arten Corvus compilator.[6] andra pusillus och samarensis (inklusive sierramadrensis) som palawankråka (Corvus pusillus) respektive småkråka (Corvus samarensis). Seramkråka (C. violaceus) behandlades även tidigare som underart till sundakråka.
Levnadssätt
Sundakråkan föredrar intakt låglandsskog där den ofta påträffas i par eller småflockar flygande över vägar, floder och öppningar. Liksom många andra kråkfåglar är den allätare och tar alltifrån vegetabilier till både ryggradslösa djur som stora skalbaggar, men också små ödlor och as. Frukt utgör också en stor del av födan.[4]
Status
Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]
Referenser
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör sundakråka.
- Wikispecies har information om Corvus enca.
- Läten på xeno-canto.org