Stockholms universitets studentkår
Stockholms universitets studentkår, SUS, är den största studentkåren vid Stockholms universitet och den näst största i Stockholm med sina 10 000 medlemmar (2023/24). SUS är ansluten till SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation och SFS, Sveriges förenade studentkårer. Kårbandet är gult med två blå streck längsmed.
![]() | |||||||||||
Lärosäte | Stockholms universitet | ||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Ort | Stockholm, Sverige | ||||||||||
Kårordförande | Disa Ahlblom-Berg | ||||||||||
Antal medlemmar | ca 10.000 | ||||||||||
Bildad | 1883 | ||||||||||
Valsystem | partival | ||||||||||
Kårtidning | #studietid | ||||||||||
Medlem i | SFS, SSCO | ||||||||||
Webbplats | www.sus.su.se | ||||||||||
Uppgifter 2023-08-08 |
Historik
Stockholms universitets studentkår bildades redan 1883, men hade vid den tiden en annan funktion än vad den har idag. År 1883 var antalet studenter vid Stockholms högskola blygsamt och antalet kåraktiva var än mer blygsamt. Föreningens syfte var vid denna tid "främjandet av ett gott kamratskap" och att "sammansluta de studerande vid Stockholms högskola".
När examensrätten infördes vid högskolan växte kåren, men den var fortfarande främst en kamratförening. Allteftersom kåren växte och utvecklades kom den dock att förändras och sysslade snart allt mer med studie- och studerandefrågor. Att bevaka studerandes intressen blev en allt viktigare fråga för studentkåren. Därmed inte sagt att spex och kamratskap försvann helt. Det utgjorde helt enkelt bara en mindre men fortsatt stor del av kårens verksamhet.
Under 1930-talet flyttade studentkåren in i nya lokaler i kårhuset på Holländargatan 32. Under den här tiden förekom ivriga diskussioner angående huruvida studentkåren skulle engagera sig i och ägna sig åt politiska frågor och opinionsbildning. Kårens högsta beslutande organ var länge ett årsmöte som alla medlemmar inbjöds till, men 1962 övergick kåren till ett nytt valsystem med direktval via kårpartier eftersom massmöten inte var effektivt med de allt större medlemsskarorna. Detta medverkade några år senare till en politisering av kåren.
Efter att studenter från ett antal vänsterorienterade grupperingar ”ockuperade” det dåvarande kårhuset på Holländargatan 32 i maj 1968 under den så kallade kårhusockupationen, blev kårfullmäktige allt mer politiserad. Under 1970-talet styrdes kåren av borgerliga studenter (huvudsakligen BS-O'68), medan kårpartier med socialistiska åskådningar fick majoritet i flera val under 1980-talet. Sedan 1990-talet har ett större inslag av fakultetspartier vunnit insteg i kårfullmäktige. Dessa partiers huvudagenda har varit att "avpolitisera kåren", med vilket de menar att avskaffa partisystemet, och låta kåren styras utifrån student-/ämnesråden och fakultetsråden.
Organisation
SUS högsta beslutande organ är kårfullmäktige, vars 35 ledamöter väljs av studentkårens medlemmar genom att dessa röstar på olika studentgrupperingar (kårpartier) i val som anordnas i slutet av april och början av maj varje år. Kårfullmäktige inrättades i början av 1960-talet för att kårens medlemmar skulle ha möjlighet att genom direkta val påverka kårens verksamhet. Innan dess hade kårstyrelsen varje år satts samman huvudsakligen av personer som varit aktiva i fakultetsföreningarna.
SUS högsta verkställande organ är kårstyrelsen. Styrelsen leder kårens arbete i enlighet dels med stadgarna och dels med de beslut som kårfullmäktige fattar. Kårstyrelsen väljs av kårfullmäktige och ansvarar för kårens verksamhet inför kårfullmäktige. Kårstyrelsens, och därmed studentkårens, arbete leds av ett presidium som utgörs av ordföranden och vice ordföranden.
Studentkåren äger också ett par bolag, AB Frescatihallen och Cateringverkstan i Sverige AB. Det som numera är Akademibokhandeln startade från början på 1970-talet som ett bolag ägt av studentkåren, men såldes på 1980-talet.
Kårtidning
Studenttidningen Gaudeamus, ofta kallad Gadden, producerades av Stockholms universitets studentkår, men var journalistiskt oberoende. Mellan 1924 och 2017 arbetade redaktionen på Gaudeamus med att bevaka studentnyheter och granska studentkåren och dess verksamhet. Redaktionen var fristående och de enda direkt kårbundna sidorna var kårsidorna längst bak i tidningen, på vilka kårens informatör informerade om kårens verksamhet. Under 2017 sattes Gaudeaumus produktion i uppehåll, och en projektledare tillsattes för att utreda tidningens framtid och form.[1]
Sedan 2018 bedrivs Stockholms universitets studentkårs redaktionella arbete av den redaktionella produkten Studietid.[2] Tidningen är numera helt webbaserad.
Andra organ och föreningar
Stockholms universitets studentkårs student- och doktorandråd
Stockholms universitets studentkårs studentinflytandestruktur är uppbyggd utifrån student- och doktorandråd. Dessa är oftast kopplade till en specifik institution eller sektion. I dessa råd väljs representanter till fakultetsråd som samlar studenter och doktorander från hela fakulteterna för fakultetsgemensamma frågor. Fakultetsråden utser i sin tur representanter till ett centralt studentråd och ett centralt doktorandråd.
Stockholms universitets studentkårs kårföreningar
Stockholms universitets studentkår fungerar som en paraplyorganisation för 30-talet kårföreningar som drivs av studenter, för studenter. De har olika intresseområden och sysslar med allt från ledarskap och utrikespolitik till musik och festverksamhet.
Stockholms universitets studentkårs ordförande i urval
Ordförande för Stockholms högskolas studentkår, från och med 1960 Stockholms universitets studentkår. Mandatperioderna motsvarade länge kalenderår men sedan 1984 tillträder ordföranden den 1 juli och sitter fram till den 30 juni året därpå. Värt att notera är att Stockholms universitets studentkår 1955 tillsatte Sveriges första kvinnliga kårordförande, Ruth Sävhagen.
- 1883 Johannes Theodor Lorenzen
- 1884Wilhelm Leche
- 1885Ivar Bendixson / Hjalmar Konow
- 1886Hjalmar Konow
- 1887Helge Bäckström
- 1888 Edvard Phragmén
- 1889Gustaf Kobb
- 1890 Magnus Johanson
- 1891Ivar Fredholm
- 1892Gösta Grönberg
- 1893Helge Bäckström
- 1894Josef Guinchard
- 1895Josef Guinchard
- 1896Axel Klinckowström / Helge Bäckström
- 1897 Knut Bohlin
- 1898Sten Lagergren
- 1899Sten Lagergren
- 1900Hugo Witt / Henrik Hesselman
- 1901Henrik Hesselman
- 1902Lännart Ribbing
- 1903John Ågren
- 1904Gustaf Stoltz
- 1905Lennart Stridsberg
- 1906 Bror Meurk / Henrik Wittrock
- 1907Gustaf Ising
- 1908 Erik Lindh
- 1909Einar Huss
- 1910Gösta Börjesson
- 1911Gereon Rubin / Lennart Stridsberg
- 1912Nils Wassberg
- 1913Ernst Nathorst-Böös
- 1914Olof Håkanson
- 1915Gunnar Reuterskiöld
- 1916Gunnar Reuterskiöld
- 1917Sigurd Ahlmark
- 1918Sigurd Ahlmark
- 1919Ivar Simonsson
- 1920Ivar Simonsson
- 1921Arvid Hedelius
- 1922Phillips Hult
- 1923 Phillips Hult
- 1924Gustaf Munthe
- 1925 Sigurd Lindman
- 1926Håkan Prawitz
- 1927 Arne Munthe
- 1928Ragnar Forssberg
- 1929Gustaf Borgström
- 1930Gustaf Borgström
- 1931Gerhard Hafström
- 1932Börje Beskow
- 1933Börje Beskow
- 1934Sverker Löf
- 1935Sven B.F. Jansson
- 1936Allan Hernelius
- 1937Bengt Lyberg
- 1938Jan-Otto Modig
- 1939Erik Grafström
- 1940Per Holm / Lennart Borgstedt
- 1941 Per Holm
- 1942Ragnar Vestin
- 1943Folke Lyberg
- 1944Ivar Hallvig
- 1945Carl Christian Wallén
- 1946 Svante Vinell
- 1947 Karl-Erik Lundevall
- 1948Börje Langendorf
- 1949Lennart Lohse
- 1950Jarl Tranaeus
- 1951Göran Waldau
- 1952Lennart Blom / Lars Foyer
- 1953Lars Kalderén
- 1954 Tolle Ramstedt
- 1955Ruth Sävhagen
- 1956Göran G. Lindahl
- 1957Ulf Rundin
- 1958Olof Ljunggren
- 1959Bo Jonas Sjönander
- 1960Nils Hermansson
- 1961Alf Nygren
- 1962Carl Tham
- 1963Percy Bargholtz
- 1964Kjell Treslow
- 1965 Carl-Erik Skårman
- 1966Staffan Riben
- 1967Christina Hallman-Larsson
- 1968K. Ronnie Eklund
- 1969Peter Kockum
- 1970Thomas Thiel
- 1971Dag Klackenberg
- 1985Maria Östberg
- 1986Jonas Bjelfvenstam
- 1987Erik Nilsson
- 1988Johan Fredriksson
- 1989Mikael Söderlund
- 1991Torsten Svenonius
- 1992Staffan Salén
- 1994Anna Kinberg