Somnium
Somnium (Latin för "Drömmen"), full titel: Somnium, seu opus posthumum De astronomia lunari, är en berättelse skriven på latin av Johannes Kepler, och publicerad postumt av hans bror Ludwig Kepler år 1634.[1][2] I berättelsen förs en av Tycho Brahes elever till Månen genom ockulta krafter. Berättelsen innehåller en detaljerad beskrivning av hur Jorden skulle se ut från Månen, och räknas till ett av de första seriösa verken om månastronomi. Carl Sagan och Isaac Asimov har kallat den för det första science fiction-verket.[3]
| Somnium | |
 Frontespis | |
| Författare | Johannes Kepler |
|---|---|
| Originalspråk | latin |
| Genre | Science fiction |
| Utgivningsår | 1634 (postumt) |
Handling
Berättelsen handlar om Duracotus, son till en häxa från Island vid namn Fiolxhilda. Som ung bannlyste hon Duracotus till Danmark i fem år. Då han återvänder beslutar hon sig för att berätta några hemligheter. Hon förklarar att hennes instruktör var en demon som sovit på Månen. Under en solförmörkelse kan demoner från Månen resa mellan Månen och Jorden. Duracotus vill också resa dit, och förs till Månen.
För att göra resan fick han svampar att hålla för näsan. Han hamnar vid Lagrangepunkten mellan Jorden och Månen, och kan sedan ta sig ner mot Månens yta. Författaren hade vissa kunskaper om tyngdlagens effekter, och behovet av skydd utanför Jordens atmosfär.[4][5]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1 oktober 2012.