Solfjädertall

Solfjädertall (Sciadopitys verticillata)^[2] är ett träd i tallordningen som först beskrevs av Carl Peter Thunberg, och fick sitt nu gällande namn av Philipp Franz von Siebold och Joseph Gerhard Zuccarini. Solfjädertall är ensam i släktet Sciadopitys samt i familjen Sciadopityaceae.^[3][4][5] Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.^[5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.^[3]

Solfjädertall Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Kärlväxter Tracheophyta
Klass	Barrväxter Pinopsida
Ordning	Tallordningen Pinales
Familj	Solfjädertallväxter Sciadopityaceae Luerss.
Släkte	Solfjädertallar Sciadopitys Sieb. & Zucc.
Art	Solfjädertall Sciadopitys verticillata
Vetenskapligt namn
§ Sciadopitys verticillata
Auktor	(Thunb.) Sieb. & Zucc.
Synonymer
Taxus verticillata Thunb. Podocarpus verticillatus (Thunb.) Wall. ex Steud.

Artens ursprungliga utbredningsområde ligger i Japan på öarna Honshu, Kyushu och Shikoku. Trädet hittas i kulliga områden och i bergstrakter mellan 200 och 1700 meter över havet. Solfjädertallen hittas vanligen i blandskogar tillsammans med arter av ädelcypress-släktet, med Tsuga sieboldii, momigran och Pinus parviflora samt japansk hästkastanj, junimagnolia, katsura (Cercidiphyllum japonicum), Acer rufinerve och arter av släktet Eleutherococcus.^[1]

Ofta består undervegetationen endast av mossa och ormbunkar. Ibland hittas mindre träd eller buskar som Ilex sugerokii och vinterbär (Skimmia japonica). Ibland står solfjädertallen ensam.^[1]

Trädet hotas av skogsavverkningar. På Honshu finns bara ett mindre bestånd kvar. På de andra öarna är arten talrikare. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.^[1]