Smörgåskrasse

	Smörgåskrasse
	Unga plantor
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Kålordningen; Brassicales
Familj	Korsblommiga växter; Brassicaceae
Släkte	Krassingar; Lepidium
Art	Smörgåskrasse; L. sativum
Vetenskapligt namn
	§ Lepidium sativum
Auktor	L., 1753
Synonymer
	Arabis chinensis Rottler ex Wight; Cardamon sativum (L.) Fourr.; Crucifera nasturtium E.H.L.Krause; Lepia sativa (L.) Desv.; Lepidium hortense Forssk.; Lepidium spinescens DC.; Nasturtium crispum Medik.; Nasturtium hortense Garsault nom. inval.; Nasturtium sativum (L.) Moench; Nasturtium spinescens (DC.) Kuntze; Thlaspi sativum (L.) [Crantz; Thlaspidium sativum (L.) Spach;
	Illustrated flora of the northern states and Canada. Vol. 2: 166. (1913)

Smörgåskrasse (Lepidium sativum) L. (även kryddkrassing, kryddkrasse, trädgårdskrasse) är en ett- eller tvåårig ört, som tillhör släktet krassingar.

Beskrivning

Växten är genetiskt besläktad med vattenkrasse (Nasturtium officinale) och Senapsläktet (Sinapis).

Kromosomtalet är 2n = 16.

Denna ört kallas ibland enbart för krasse, men bör ej blandas samman med prydnadsväxterna i släktet krassar, exempelvis indiankrasse. Smörgåskrasse kan bli upp till 60 cm hög.

Fröna gror lätt, och smörgåskrasse kan därför lätt odlas hemma.

Groddarna blir 5–6 mm långa och 3–4 mm breda på en vecka från sådd, och kan skördas betydligt längre efter två veckor.

Den skarpa smaken orsakas av glukosinolat.

Underarter

Lepidium sativum subsp. sativum
Lepidium sativum subsp. spinescens (DC.) Thell.
Lepidium sativum var. crispum (Medik.) DC.
Lepidium sativum var. latifolium DC.
Lepidium sativum var. spinescens (DC.) Jafri

Habitat

Örten kommer ursprungligen från medelhavsområdet.

Den förekommer i Irak, Iran, Afghanistan, och Pakistan.

Den finns, men ej ursprunglig, i Argentina, Chile, Indien, Japan, Kanada (Québec), Kenya, Kina, Nya Zeeland, Nya Kaledonien och USA (Florida).^[1]

Den finns även vild i syd- och mellansverige kring vattendrag.^[2]

Etymologi

Krasse kan härledas från ett gammalt germanskt ord, cresso med betydelsen skarp, kryddig.

Lepidium kan hänföras till grekiska.

Sativum" kommer av latin = planterat, odlat.

Smörgåskrasse som livsmedel

Normalt konsumeras smörgåskrasse, när den blivit mellan 5 och 13 cm hög, men bladen kan ätas under hela växtens livstid.

Örtens groddar används färska som kryddgrönt på smörgås, i sallader och sås. De förlorar mycket av smaken om de värms. Kryddkrasse har starkare smak än sin släkting vattenkrasse.

Färska eller torkade frön kan användas för att ge en pepprig smak.

I Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom skrev med. dr. Carl Fredrik Hoffberg år 1784:

”

Hälsosam sallat, drifwer urin, botar skjörbjugg, som hela denna class: fröen stötte med wattn eller olja til salwa, borttaga hufwudsår hos barn, då den påstrykes

„

Näringsämnen

100 g färsk smörgåskrasse innehåller:
Energi 32 kcal (134 kjoule)
Ämne	Mängd (mg)	VDI ^a) (%)
K-vitamin	0,541 9	516
C-vitamin (askorbinsyra)	69	83
A-vitamin (retinol)	0,034 6	43
Mangan	0,553	26
B₂-vitamin (riboflavin)	0,26	22
B₉-vitamin (folsyra)	0,08	20
B₆-vitamin (pyridoxalfosfat)	0,247	19
Kalium	0,806	13
Fosfor	76	11
Kalcium	81	8
B₃-vitamin (niacin)	1	7
B₁-vitamin (tiamin)	0,08	7
E-vitamin	0,7	5
B₅-vitamin (pantotensyra)	0,247	5
Magnesium	38
Natrium	14
Lutein	12,5
Jod
Järn	1,30
Svavel
Zink	0,23
^a) Vägledande dagligt intag för vuxna personer