Sigma Ursae Majoris 2
Sigma Ursae Majoris 2 (σ2 Ursae Majoris, förkortat Sigma2 UMa, σ2 UMa) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en visuell dubbelstjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Stora Björnen. Den har en skenbar magnitud på 4,81[6] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 49,1 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 66,5 ljusår (ca 20 parsek) från solen.
| Sigma Ursae Majoris 2 (σ2) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora Björnen |
| Rektascension | 09t 10m 23,538s[1] |
| Deklination | 67° 08′ 02,44″[1] |
| Skenbar magnitud () | + 4,813 / 10,26[1] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F6IV-V / K2V[2] |
| U–B | +0,01[3] |
| B–V | +0,48[3] |
| Variabeltyp | Misstänkt[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -2,92 ± 0,12[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 7,1[1] mas/år Dek.: -95,1[1] mas/år |
| Parallax () | 49,07 ± 0,37[6] |
| Avstånd | 66,5 ± 0,5 lå (20,4 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | 3,18[7] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,31[7] M☉ |
| Radie | 46[7] R☉ |
| Temperatur | 6 276 ± 80[7] K |
| Metallicitet | -0,03 ± 0,07[7] dex |
| Vinkelhastighet | 4,1 ± 0,8[7] |
| Andra beteckningar | |
| BD + 67° 577, Gl 335, HD 78154, HIP 45038, HR 3616, SAO 14788 [4] σ2 UMa A : TYC 4141-1496-1 σ2 UMa B : TYC 4141-1496-2 | |
Egenskaper
Primärstjärnan Sigma Ursae Majoris 2 A är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F6IV-V[2]. Den har en massa som är ca 30[7] procent större än solens massa, en radie som är ca 1,75[7] gånger solens och en effektiv temperatur på ca 6 280[7] K.
Den har en följeslagare, B, som är en orange stjärna i huvudserien av spektraltyp K och har en skenbar magnitud på ca 10,3. De två stjärnorna är separerade med ungefär 4 bågsekunder, och har, på grund av sin långsamma omloppsrörelse, en dåligt känd omloppsbana. Omloppsperioden uppskattas till 970[8] till över 1500 år.[9] Det finns en tredje komponent, betecknad Sigma Ursae Majoris 2 C, separerad med 205 bågsekunder från primärstjärnan, som dock troligen inte är gravitationellt förbunden med dubbelstjärnan.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.