Sebastian Vettel

tysk racerförare

Sebastian Vettel, född 3 juli 1987 i Heppenheim i Hessen,[1] är en tysk racerförare som tävlade i Formel 1 från 2007 till 2022.

Tyskland Sebastian Vettel
Sebastian Vettel på podiumet vid Malaysias Grand Prix 2015.
Sebastian Vettel på podiumet vid Malaysias Grand Prix 2015.
Sebastian Vettel på podiumet vid Malaysias Grand Prix 2015.
Född3 juli 1987 (37 år)
Tyskland Heppenheim, Hessen, Tyskland
Formel 1
#5 VET
Aktiv2007–2022
Mästartitlar4 (2010, 2011, 2012, 2013)
Senaste stallAston Martin-Mercedes
DebutUSA 2007
Senaste loppAbu Dhabi 2022
Antal lopp300
Antal starter299
Segrar53
Andraplatser36
Tredjeplatser33
Pallplatser122
Pole position57
Snabbaste varv38
Diskvalificerad1
Poäng totalt3098
Mer infoF1-karriär
Namnteckning
Uppdatering av statistik
Tryck här

Under Formel 1-karriären körde han för stallen BMW Sauber, Toro Rosso, Red Bull. Ferrari och Aston Martin. Vettel är en av de mest framgångsrika förarna någonsin inom Formel 1 och vann fyra raka VM-titlar med Red Bull säsongerna 2010 till 2013. Vettel vann sin första titel vid 23 års ålder och är i och med detta den yngsta världsmästaren någonsin i Formel 1. Han har tredje flest vinster (53) och pallplatser (122), samt fjärde flest pole positions (57).[2][3][4]

Vettel startade sin karriär inom Formel 1 som testförare för BMW Sauber 2006 och körde sitt första lopp säsongen 2007 när han ersatte den skadade Robert Kubica i USA:s Grand Prix. Som en del av Red Bull Junior Team fick Vettel en plats som ordinarie förare i Toro Rosso under 2008, med stallet vann han sitt första lopp och blev den då yngsta vinnaren någonsin. Vettel flyttades sedan upp till moderstallet Red Bull inför säsongen 2009. Med Red Bull vann Vettel fyra raka titlar från 2010 till 2013, varav den första gjorde honom till sportens yngsta världsmästare. 2013 satte han bland annat rekordet för flest raka vinster med nio.[5] Vettel skrev på för Ferrari inför säsongen 2015 och blev där Mercedes och Lewis Hamiltons närmaste utmanare i två titelkamper 2017 och 2018, även om han slutade tvåa i mästerskapet båda åren. Han lämnade Ferrari för att tävla med Aston Martin för säsongerna 2021 och 2022, innan han tillkännagav att säsongen 2022 skulle bli hans sista i Formel 1.[6]

Uppväxt och privatliv

Sebastian Vettel föddes 1987 i Heppenheim, Västtyskland som tredje barn till Norbert, en timmerman, och Heike Vettel. Han har en yngre bror, Fabian, som också är en racerförare, och två äldre systrar: Melanie, en tandtekniker, och Stefanie, en sjukgymnast för funktionshindrade barn.[7] Hans barndomshjältar var "The three Michaels": Michael Schumacher, Michael Jordan och Michael Jackson. Han nämnde att han ville bli en sångare som Jackson, men insåg att han inte hade rösten.[8] Vettel bor i Thurgau, Schweiz, och är ett fan av det tyska fotbollslaget Eintracht Frankfurt.[9] Han har också varit med i reklamannonser för Head & Shoulders.[10] Vidare har han varit rösten åt karaktären Sebastian Schnells i den tyska versionen av filmen Bilar 2.[11]

Vettel gifte sig med sin barndomsvän Hanna Prater vid en privat ceremoni 2019.[12] De har tre barn: Emilie, född i januari 2014 Matilda, född i september 2015 och en son, född i november 2019.[13] År 2016 uppskattade Forbes att hans årliga inkomst var 41 miljoner dollar.[14] Förutom sitt modersmål tyska talar Vettel engelska, franska, finska och italienska.[15] I juli 2022 skapade han sitt Instagram-konto,[16] efter att länge ha undvikit sociala medier.[17] Vettels första Instagram-inlägg var att tillkännage hans beslut att lämna Formel 1 i slutet av säsongen 2022.[18]

Tidig karriär

Vettel kör vid F3 Euroseries 2006.

Vettel började köra kart vid tre års ålder och började tävla i kartserier 1995 vid åtta års ålder. Han antogs i Red Bull Junior Team 1998,[19] och vann olika titlar, såsom Junior Monaco Kart Cup 2001. Vettel började köra formelbilar 2003 och fick en chans av Derrick Walker att testa en Reynard Motorsport Champ Car i ett tvådagars privat test på Homestead road course. Ett år senare vann han 2004 Formel BMW ADAC-mästerskapet med 18 segrar från 20 lopp.[20]

Vettel körde för ASL Mücke Motorsport i Formel 3 Euro Series 2005. Han placerades på femte plats i slutställningen med 63 poäng och vann Rookie Cup. Han testade för Williams Formel 1-team senare samma år som en belöning för sin Formel BMW-framgång. Vettel fortsatte sedan med att testa för BMW Saubers Formel 1-team.[21][22]

Vettel befordrades till testförare för BMW Sauber 2006 och deltog i Formel 3 Euro Series 2006 och slutade som tvåa.[23] Han tävlade också i Formel Renault 3.5 Series 2006, där han slutade etta och tvåa på Misano i sina två första lopp. I nästa omgång på Spa-Francorchamps förlorade han nästan sitt finger av flygande skräp efter en olycka, han förväntades vara borta i flera veckor.[24]  Ändå lyckades han tävla i Masters of Formula 3 2006Zandvoort följande helg, där han slutade på en sjätte plats.[25]

Vettel tävlade i Formel Renault 3.5 Series 2007 och tog sin första seger på Nürburgring. Han ledde mästerskapet när han fick kontrakt med BMW Sauber i Formel 1.[26]

Racingkarriär

Vettel gör sin debut i Formel 1 vid USA:s Grand Prix 2007.

BMW Sauber (2006–2007)

Efter det att BMW Saubers andraförare Robert Kubica inblandades i en olycka vid Kanadas Grand Prix 2007 och avråddes från att tävla i USA:s Grand Prix 2007 fick Vettel att ersätta Kubica och göra debut.[27] Vettel kom på åttonde plats och fick därmed sin första poäng i Formel 1 och blev den yngste förären att få poäng i Formel 1-världsmästerskapet.[28] Den 31 juli 2007, drygt sex veckor efter USA:s Grand Prix, meddelades det att Vettel skulle sluta som test- och reservförare i BMW och ersätta Scott Speed som andreförare i Scuderia Toro Rosso från och med Ungerns Grand Prix 2007.[29] Under Japans Grand Prix medan han körde i tredjeplatsen krockade Vettel med Mark Webber och tvingades att bryta loppet.[30] I Kinas Grand Prix, som kom direkt efter Japans Grand Prix, fick Vettel sina första poäng med Toro Rosso då han kom på fjärdeplatsen och fick fem poäng.[31]

Oktober 2007 meddelade Vettel att han skulle delta i Race of Champions i London.[32] Tillsammans med landsmannen Michael Schumacher vann han landslagstävlingen Nations Cup i Race of Champions för Tyskland.[33]

Toro Rosso (2007–2008)

Vettel för Toro Rosso vid Kanadas Grand Prix 2008.

BMW släppte honom i juli 2007 för att ansluta sig till Red Bulls Scuderia Toro Rosso, och ersatte Scott Speed från Ungerns Grand Prix 2007 och framåt, eftersom Vettel redan var under kontrakt med Red Bull Racing.[34] Det tillkännagavs också att han skulle köra för Toro Rosso 2008 tillsammans med Sébastien Bourdais.[35]

I den regndrabbade JapanFuji arbetade Vettel sig upp till tredje plats, bakom McLarens Lewis Hamilton och Red Bull Racings Mark Webber, och verkade vara på väg mot sin och lagets första pallplats. Vettel kraschade dock in i Webber under säkerhetsbilsförhållanden, vilket tvingade båda bilarna att bryta sina lopp. Webber sa efter loppet: "Det är barn, inte sant? Barn som saknar tillräckligt med erfarenhet - du kan göra ett bra jobb och sedan förstörs det".[36]

Början av Vettels första hel säsong i Formel 1 var långt ifrån skaplig då han tvingades att bryta Australiens Grand Prix på grund av en olycka.[37] Vid säsongens andra lopp, Malaysias Grand Prix, bröt Vettel loppet då ett hydraulikfel uppstod i bilen.[38] Vettel bröt även Bahrains Grand Prix[39] och Spaniens Grand Pix[40] på grund av olyckor, båda gånger på loppets första varv. Vid Turkiets Grand Prix slutade Vettel sitt första race i säsongen då han tog sjuttondeplatsen.[41] Toro Rossos nya bil för 2008, STR3, gjorde debut först vid Monacos Grand Prix där Vettel tog femteplatsen och fyra poäng i mästerskapet.[42] Med åttondeplatsen i Kanadas Grand Prix fick Vettel ytterligare en poäng.[43] Vettel tog tolfteplatsen i Frankrikes Grand Prix.[44] Under Storbritanniens Grand Prix körde han och sex andra förare av banan och bröt loppet.[45]

Den 17 juli 2008, vid Vettels hemmarace (Tysklands Grand Prix), annonserades det att Sebastian Vettel hade skrivit avtal att köra med Red Bull Racing från och med 2009.[46] I Tysklands Grand Prix tog Vettel åttondeplatsen och fick således sin första poäng sedan Kanadas Grand Prix.[47] Efter poängen i Tyskland tvingades Vettel att bryta Ungerns Grand Prix då bilen överhettades.[48] I Europas Grand Prix startade Vettel från, och tog i loppet, sjätteplatsen.[49] Vid säsongens nästa lopp, Belgiens Grand Prix, tog Vettel femteplatsen.[50]

Vettel vann Italien 2008 och fick för sina insatser senare motta Lorenzo Bandini Trophy.

Red Bull (2009–2014)

Vettel efter ha vunnit Japans Grand Prix 2009.

2009–2010

Vettels verkliga genombrottsår kom att bli 2009 års säsong, detta till följd av ha fått en verkligt snabb bil. Vettel startade i Australien, men tvingades bryta efter att ha kolliderat med Robert Kubica.

I Kinas Grand Prix vann han och stallkamraten Mark Webber kom på en andraplats. Detta följdes av en andraplats i Bahrains Grand Prix. I Spaniens Grand Prix samma år kom han på en fjärdeplats. I Monacos Grand Prix kraschade han, dock utan att skadas. I Turkiets Grand Prix kom han på en andraplats.

I Storbritanniens Grand Prix vann han. I Tysklands Grand Prix kom han på en andraplats.

I Ungerns Grand Prix och Europas Grand Prix tvingades han bryta, medan han kom på en tredjeplats i Belgiens Grand Prix.

Vettel tog en poäng i Italiens Grand Prix och kom på en fjärdeplats i Singapores Grand Prix. På Suzuka Circuit i Japan var han snabbast i Q1, Q2 och Q3. i Brasiliens Grand Prix kom han på en fjärdeplats och vann sedan i Abu Dhabis Grand Prix.

Vettel under Storbritanniens Grands Prix 2010.

Vettels team, Red Bull Racing, hade redan säkrat konstruktörsmästerskapet i Brasiliens Grands Prix, när man kom till sista tävlingen för säsongen, Abu Dhabis Grand Prix.

Fernando Alonso, som ledde mästerskapet inför tävlingen, behövde bli som sämst fyra för att säkra titeln. Vettel låg på tredjeplats, femton poäng bakom, med Mark Webber sju poäng framför sig. Alonso lyckades inte bli bättre än sjua i racet och tappade världsmästartiteln till Vettel, som inte legat på första plats någon gång tidigare under säsongen. Webber blev åtta och tappade från andra till tredjeplatsen total. Vettel blev därmed den yngste världsmästaren någonsin i Formel 1[51], med sina 23 år och 134 dagar. Han slog därför Lewis Hamiltons rekord från 2008, med 23 år och 300 dagar. Under säsongen tog Vettel fem segrar och tio pole positions.

2011–2012

Vettel vann Monacos Grand Prix 2011 och var sin första vinst i Monaco, och femte vinst av säsongens första sex lopp.

Vettel startade lika imponerande som han avslutade 2010, med vinst i Australien (Bahrains GP blev inställt på grund av oroligheter i landet) och en pole position i Malaysia. Vettel lyckades efter sin tredjeplats i Japans Grand Prix – med fyra race kvar på kalendern – att säkra segern i säsongen 2011. Med sina 24 år och 98 dagar blev han också den yngste förare att försvara sin världsmästartitel. Vettel tog femton pole positions under säsongens nitton race, vilket är nytt rekord. Den tidigare innehavaren Nigel Mansell stod i pole position fjorton av säsongens sexton race 1992.

Vettel tog sin tredje raka F1 Världsmästartitel när han slutade på en sjätte plats i Brasiliens GP.Jenson Button vann racet efter att Lewis Hamilton krockade med Nico Hülkenberg och tvingades bryta. Fernando Alonso körde upp sig till en andra plats, mycket tack vare sin trogne stallkamrat Felipe Massa som slutade trea.

Mästerskapet var tajt in i det sista då Vettel endast hade tre poäng mer än Fernando Alonso när Brasiliens Grand Prix var över.

I december tog Vettel, tillsammans med landsmannen Michael Schumacher, hans sjätte seger i rad i landslagstävlingen Nations Cup vid Race of Champions 2012.[52]

Vettel (vänster) kör om stallkamraten Mark Webber vid Malaysias Grand Prix 2013, trots varning från stallet att behålla nuvarande raceposition.

2013–2014

I januari 2013 fick Vettel sin tredje nominering till "årets idrottsman" i Laureus World Sports Awards 2013, efter att ha nominerats 2011 och 2012.[53] Vettel kom dock inte att tilldelas utmärkelsen.[54] Vid årets första lopp, Australiens Grand Prix, var Vettel snabbast i såväl den första träningen som den andra träningen på fredag,[55] och tog även pole position på söndag efter att kvalet blev uppskjutet[56]. I loppet ledde Vettel från start fram till hans första depåstopp, efter detta fick Vettel aldrig tillbaka förstaplatsen och slutade loppet på tredjeplatsen efter Kimi Räikkönen och Fernando Alonso.[57] Vid säsongens andra lopp Malaysias Grand Prix tog Vettel pole position.[58] Efter att ha startat från pole tappade Vettel ledningen till stallkamraten Mark Webber efter ett depåstopp för att byta däck.[59] Efter depåstoppen närmade sig Vettel Webber och han klagade på att Webber körde för sakta och bad om att få köra om Webber, något som stallet förbjöd.[59] På loppets 46:e varv körde Vettel om Webber och tog ledningen, och till slut även segern.[59] Efter loppet berättade Vettel att han gjorde fel och ångrade sig.[60]

Vid Indiens Grand Prix behövde Vettel, som startade från pole,[61] att ta som sämst femte platsen för att säkra mästerskapet.[62] Han gjorde ett tidigt depåstopp för att byta till nya däck och körde sedan om en rad bilar.[63] Efter att hans stallkamrat Mark Webber gjort sitt depåstopp befann sig Vettel åter i ledningen,[63] och vann så småningom loppet med nästan 30 sekunder[64]. Genom att vinna loppet tog Vettel alltså sin fjärde raka mästartitel.[63]

För säsongen 2014 och därefter valde förarna ett unikt bilnummer att använda under resten av sin Formel 1-karriär; Vettel valde nummer fem. Men som regerande världsmästare körde han under nummer ett under hela säsongen.[65] Webber lämnade sporten och ersattes av Daniel Ricciardo, som befordrades från Toro Rosso.

Vettel kämpade med tillförlitlighetsproblem under vintertestningen, vilket tvingade honom att bryta sitt lopp vid det inledande loppet i Australien.[66] Tillförlitlighetsproblem tvingade också Vettel att bryta sina lopp vid Monacos och Österrikes Grand Prix. Vettel kvalificerade sig på första startled för loppen i Malaysia, Storbritannien och Ungern, och slutade på pallen i Malaysia, Kanada, Singapore och Japan. Efter Rysslands Grand Prix, hade han kvalificerat lägre än sin lagkamrat för första gången i sin Formel 1-karriär. Förutom att drabbas av tillförlitlighetsproblem, kämpade Vettel under hela 2014 för att komma till rätta med Red Bull RB10,[67]  och Pirelli-däcken.[68]  Han skrev på året genom att bli den första försvarande mästaren som misslyckades med att vinna ett lopp under en säsong sedan Jacques Villeneuve 1998.[69]

I oktober hade Red Bull meddelat att Vettel skulle lämna laget i slutet av säsongen för att ansluta sig till Scuderia Ferrari, ett år innan hans kontrakt skulle löpa ut.[70] Vettel ersatte Alonso och blev stallkamrat med sin vän Kimi Räikkönen.[71] Vettel nämnde att han skulle vilja köra för Ferrari någon gång i sin karriär och ryktades redan 2012 om att han hade ett icke-bindande förkontrakt, med optioner, att ansluta sig till dem 2014.[72] Han nekades en tidig frigivning från sitt Red Bull-kontrakt för att testa 2014 års Ferrari-bil i Abu Dhabi.[73] Trots detta var Vettel närvarande vid Ferrari-testet – även om han inte körde bilen – men Red Bull verkställde inga sanktioner. Vettel gjorde istället sitt första framträdande i november, och slutförde nästan 100 varv i bilen F2012 runt testbanan Fiorano.[74]

Ferrari (2015–2020)

Vettel vid Malaysias Grand Prix 2015 där han vann sitt första lopp för Scuderia Ferrari efter två lopp.

2015–2016

Vettel gjorde sin debut hos Ferrari genom att sluta trea i Australiens Grand Prix.[75] Han följde upp det med att vinna Malaysias Grand Prix,[76] hans första seger på över ett år och den första vinsten för Ferrari på nästan två år. Efter loppet hyllade en känslosam Vettel Schumacher och sa att hans hjältes prestationer med Ferrari gjorde den första vinsten desto mer speciell.[77]

Han vann Ungerns Grand Prix för att förbli en utmanare till mästerskapet efter att han startat på tredje startfält. Han tillägnade sin seger till föraren Jules Bianchi, som dog veckan innan av skador som han ådrog sig 2014.[78] Halvvägs genom säsongen var Vettel 42 poäng bakom mästerskapsledaren och Mercedes-föraren Hamilton.[79] Vettel var på tredje plats i Belgien när hans högra bakdel flög av på det näst sista varvet, vilket sannolikt avslutade eventuella titelchanser givet Hamiltons vinst. Efter loppet påtalade Vettel om de "oacceptabla" och "osäkra" Pirelli-däcken som kunde ha orsakat honom allvarlig skada.[80]

Vettel kom hem tvåa i Italiens Grand Prix, hans första race med Ferrari på lagets hemmaplan.[81] Han tog sedan sin första pole med laget vid Singapore Grand Prix,[82]  Ferraris första pole på tre år. Vettel vann loppet, och när Hamilton bröt sitt lopp, låg han 49 poäng bakom Hamilton med sju lopp kvar.[83] Vettel avslutade säsongen på tredje plats, dock med tre segrar och 13 pallplatser; han förklarade säsongen som ett "mirakel".[84]

Efter en tredjeplats vid Australiens Grand Prix 2016, slutade Vettels deltagande veckan därpå i Bahrain utan att påbörja loppet då hans bil gick sönder på formationsvarvet.[85] Vid Kinas Grand Prix kolliderade Vettel med lagkamraten Räikkönen på första varvet, men båda kunde fortsätta. Han skyllde kollisionen på Red Bull-föraren Daniil Kvyat, och stämplade honom som en "galning" och beskrev hans omkörningsmanöver som "självmordsbenägen".[86]  Vid Rysslands Grand Prix drog Vettel sig tillbaka på första varvet efter två följande kollisioner med Kvyat.[87] Vid Mexikos Grand Prix försökte Vettel köra om Red Bull-föraren Max Verstappen, men efter att Verstappen kört av banan och kört tillbaka på banan före honom, attackerade Vettel verbalt honom och tävlingsdomaren Charlie Whiting, vilket han senare bad om ursäkt för. Vettel blockerade sedan Red Bulls Ricciardo genom att röra sig i bromszonen och fick ett tio sekunders straff och två poäng på sin licens.[88]  Även om han uppnådde sju pallplatser under säsongen, vann Vettel inga lopp under 2016.[89]

2019–2020

Vettel vid Storbritanniens Grand Prix 2021.

Aston Martin (2021–2022)

Vettel vid Österrikes Grand Prix 2022, under hans sista säsong i Formel 1.

Vettel kom till Aston Martin för säsongen 2021 och ersatte Sergio Pérez.[90]  I sin debuttävlingshelg i Bahrain fick han ett straff i kvalet, vilket tvingade honom att starta sist i loppet. Medan Vettel började bra, hade han en kollision med Esteban Ocon, vilket gav honom ett tidsstraff och slutade på 15:e plats. Han fick fem straffpoäng på sin superlicens.[91]  Aston Martins teamchef Otmar Szafnauer rapporterade inga bekymmer, eftersom bilen är väsentligt annorlunda jämfört med den tidigare Ferrari-bilen som Vettel kört säsongerna före, samt brist på varv i försäsongstestning och en mycket imponerande tävlingsstart.[92] I säsongens femte lopp tog Vettel sina första poäng för laget med en femteplats i Monaco.[93] Vid det följande loppet, Azerbajdzjans Grand Prix, tog han Aston Martins första pallplats med en andraplats.[94] Vettel slutade också tvåa i Ungern, men diskvalificerades senare, efter att hans bil misslyckades med att ge det enlitersprov av bränsle som krävdes.[95] Han avslutade säsongen på 12:e plats i förarställningen, före lagkamraten Stroll.[96] Under säsongen gjorde Vettel 132 omkörningar – det mesta av alla förare – och vann det första priset Overtake Award.[97]

Vettel missade de två första loppen av säsongen 2022 i Bahrain och Saudiarabien efter att ha testats positivt för covid-19; han ersattes av Aston Martins reservförare Nico Hülkenberg.[98][99] I juli 2022 meddelade Vettel att han lämnar Formel 1 i slutet av säsongen 2022.[100]

Formel 1-karriär

SäsongStall/TillverkarePlaceringLoppPoängEttaTvåaTreaPoleVarv
2007BMW[101]
Toro Rosso-Ferrari

14
1
7
1
5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2008Toro Rosso-Ferrari8183510010
2009Red Bull-Renault2178442243
2010Red Bull-Renault119256523103
2011Red Bull-Renault1193921151153
2012Red Bull-Renault12028153266
2013Red Bull-Renault119397131297
2014Red Bull-Renault51916701302
2015Ferrari31927833711
2016Ferrari42121203403
2017Ferrari22031756245
2018Ferrari22132054353
2019Ferrari52124015322
2020Ferrari13173300100
2021Aston Martin-Mercedes12224301000
2022Aston Martin-Mercedes12203700000
Sammanlagt (2024)30030985336335738

Vunna F1-lopp

  1. Italien 2008
  2. Kina 2009
  3. Storbritannien 2009
  4. Japan 2009
  5. Abu Dhabi 2009
  6. Malaysia 2010
  7. Europa 2010
  8. Japan 2010
  9. Brasilien 2010
  10. Abu Dhabi 2010
  11. Australien 2011
  12. Malaysia 2011
  13. Turkiet 2011
  14. Spanien 2011
  15. Monaco 2011
  16. Europa 2011
  17. Belgien 2011
  18. Italien 2011
  19. Singapore 2011
  20. Korea 2011
  21. Indien 2011
  22. Bahrain 2012
  23. Singapore 2012
  24. Japan 2012
  25. Korea 2012
  26. Indien 2012
  27. Malaysia 2013
  28. Bahrain 2013
  29. Kanada 2013
  30. Tyskland 2013
  31. Belgien 2013
  32. Italien 2013
  33. Singapore 2013
  34. Korea 2013
  35. Japan 2013
  36. Indien 2013
  37. Abu Dhabi 2013
  38. USA 2013
  39. Brasilien 2013
  40. Malaysia 2015
  41. Ungern 2015
  42. Singapore 2015
  43. Australien 2017
  44. Bahrain 2017
  45. Monaco 2017
  46. Ungern 2017
  47. Brasilien 2017
  48. Australien 2018
  49. Bahrain 2018
  50. Kanada 2018
  51. Storbritannien 2018
  52. Belgien 2018
  53. Singapore 2019

Tvåa i F1-lopp

  1. Bahrain 2009
  2. Tyskland 2009
  3. Monaco 2010
  4. Singapore 2010
  5. Kina 2011
  6. Kanada 2011
  7. Storbritannien 2011
  8. Ungern 2011
  9. Brasilien 2011
  10. Australien 2012
  11. Belgien 2012
  12. USA 2012
  13. Monaco 2013
  14. Singapore 2014
  15. Monaco 2015
  16. Italien 2015
  17. Ryssland 2015
  18. Kina 2016
  19. Kanada 2016
  20. Europa 2016
  21. Kina 2017
  22. Ryssland 2017
  23. Spanien 2017
  24. Österrike 2017
  25. Belgien 2017
  26. USA 2017
  27. Monaco 2018
  28. Ungern 2018
  29. Mexiko 2018
  30. Abu Dhabi 2018
  31. Monaco 2019
  32. Kanada 2019
  33. Tyskland 2019
  34. Japan 2019
  35. Mexiko 2019
  36. Azerbajdzjan 2021

Trea i F1-lopp

  1. Turkiet 2009
  2. Belgien 2009
  3. Spanien 2010
  4. Tyskland 2010
  5. Ungern 2010
  6. Japan 2011
  7. Storbritannien 2012
  8. Abu Dhabi 2012
  9. Australien 2013
  10. Ungern 2013
  11. Malaysia 2014
  12. Kanada 2014
  13. Japan 2014
  14. Australien 2015
  15. Kina 2015
  16. Spanien 2015
  17. Storbritannien 2015
  18. Japan 2015
  19. USA 2015
  20. Brasilien 2015
  21. Australien 2016
  22. Spanien 2016
  23. Italien 2016
  24. Abu Dhabi 2016
  25. Italien 2017
  26. Abu Dhabi 2017
  27. Österrike 2018
  28. Singapore 2018
  29. Ryssland 2018
  30. Kina 2019
  31. Azerbajdzjan 2019
  32. Ungern 2019
  33. Turkiet 2020

Pole position i F1-lopp

  1. Italien 2008
  2. Kina 2009
  3. Turkiet 2009
  4. Storbritannien 2009
  5. Japan 2009
  6. Bahrain 2010
  7. Australien 2010
  8. Kina 2010
  9. Europa 2010
  10. Storbritannien 2010
  11. Tyskland 2010
  12. Ungern 2010
  13. Japan 2010
  14. Korea 2010
  15. Abu Dhabi 2010
  16. Australien 2011
  17. Malaysia 2011
  18. Kina 2011
  19. Turkiet 2011
  20. Monaco 2011
  21. Kanada 2011
  22. Europa 2011
  23. Ungern 2011
  24. Belgien 2011
  25. Italien 2011
  26. Singapore 2011
  27. Japan 2011
  28. Indien 2011
  29. Abu Dhabi 2011
  30. Brasilien 2011
  31. Bahrain 2012
  32. Kanada 2012
  33. Europa 2012
  34. Japan 2012
  35. Indien 2012
  36. USA 2012
  37. Australien 2013
  38. Malaysia 2013
  39. Kanada 2013
  40. Italien 2013
  41. Singapore 2013
  42. Korea 2013
  43. Indien 2013
  44. USA 2013
  45. Brasilien 2013
  46. Singapore 2015
  47. Ryssland 2017
  48. Ungern 2017
  49. Singapore 2017
  50. Mexiko 2017
  51. Bahrain 2018
  52. Kina 2018
  53. Azerbajdzjan 2018
  54. Kanada 2018
  55. Tyskland 2018
  56. Kanada 2019
  57. Japan 2019

Snabbaste varv i F1-lopp

  1. Storbritannien 2009
  2. Belgien 2009
  3. Abu Dhabi 2009
  4. Monaco 2010
  5. Tyskland 2010
  6. Ungern 2010
  7. Europa 2011
  8. Korea 2011
  9. Indien 2011
  10. Bahrain 2012
  11. Kanada 2012
  12. Ungern 2012
  13. Japan 2012
  14. Abu Dhabi 2012
  15. USA 2012
  16. Kina 2013
  17. Bahrain 2013
  18. Monaco 2013
  19. Belgien 2013
  20. Singapore 2013
  21. Korea 2013
  22. USA 2013
  23. Spanien 2014
  24. USA 2014
  25. Ryssland 2015
  26. Japan 2016
  27. USA 2016
  28. Abu Dhabi 2016
  29. Azerbajdzjan 2017
  30. Belgien 2017
  31. Malaysia 2017
  32. USA 2017
  33. Mexiko 2017
  34. Storbritannien 2018
  35. Japan 2018
  36. Abu Dhabi 2018
  37. Frankrike 2018
  38. Belgien 2018

Referenser

Noter

Webbkällor

Externa länkar