RR Ursae Minoris
RR Ursae Minoris eller HD 132813, är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Lilla björnen.[5] Den har en högsta skenbar magnitud av ca 4,44[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 10,0 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 330 ljusår (ca 100 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på 6 km/s.[6]
| RR Ursae Minoris | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lilla björnen |
| Rektascension | 14t 57m 35,01625 s[1] |
| Deklination | +65° 55′ 56,9143 ″[2] |
| Skenbar magnitud () | 4,44 - 4,85[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M4.55 III[4] |
| B–V | +1,590 ± 0,017[5] |
| Variabeltyp | Halvregelbunden variabel[6] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +6,21 ± 0,30[7] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -82,191[1] mas/år Dek.: +26,981[1] mas/år |
| Parallax () | 10,0206± 0,6341[1] |
| Avstånd | 330 ± 20 lå (100 ± 6 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,11[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,15 ± 0,1[8] M☉ |
| Radie | 59,8 +15,1−3,6[1] R☉ |
| Luminositet | 756,7 ± 54,4[1] L☉ |
| Temperatur | 3 464[9] K |
| Andra beteckningar | |
| HD 132813, AG+66 668, BD+66 878, DO 34811, FK5 554, GSC 04186-01373, HIC 73199, HIP 73199, HR 5589, IRAS 14567+6607, IRC +70126, 2MASS J14573501+6555572, PLX 3388, PPM 19232, RAFGL 1744, SAO 16558, TYC 4186-1373-1, RR Ursae Minoris, Gaia DR3 1621259036510505344, Gaia DR2 1621259036509198080[2][10] | |
Egenskaper
Primärstjärnan i RR Ursae Minoris är en röd jättestjärna i huvudserien av spektralklass M4.55 III[4] på den asymptotiska jättegrenen.[11] Den har en massa som är ca 1,2[8] solmassa, en radie som är ca 60[1] solradier och har ca 760[1] gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 500 K.[9]
Stjärna visades av J. H. Moore (1910) ha variabel radiell hastighet. Den är ett enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 2,05 år och en excentricitet på 0,13. Värdet för a sin i är 84 Gm (0,56 AE),[12] där a är halva storaxeln och i är banlutningen till siktlinjen från jorden. Detta ger en lägre gräns för omloppsbanans fysiska storlek. Systemet är en källa för röntgenstrålning och ultraviolett strålning, varvid det senare troligen kommer från följeslagaren.[11]
RR Ursae Minoris visades av J. Ashbrook (1946) vara en variabel stjärna,[14] och är katalogiserad som en halvregelbunden variabel av undertyp SRb[6] som varierar från magnituden 4,44 till 4,85 med en period av 43,3 dygn.[3] Variationer i perioden har dock observerats i en tidsskala av 30–60 dygn.[15]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, RR Ursae Majoris, [MACS J1149 Lensed Star 1 - Wikipedia 19 november 2022].