Pappersklämma
Pappersklämma (även klyka, klämma, hållare) är en metallanordning för att tillfälligt fästa ihop papper. En pappersklämma i kombination med en styv platta där papper sätts fast kallas "clipboard" eller "skrivplatta".
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Sponka.jpg/250px-Sponka.jpg)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Bulldog_Clip_2.jpg/250px-Bulldog_Clip_2.jpg)
Det finns olika typer av pappersklämmor. En typisk variant består av en rektangulär bit fjäderstål bockad till formen av en likbent triangel, med en öppning i ena spetsen. I de båda rundbockade ändarna av fjäderstålet, som bildar spetsen på triangeln, sitter var sin metallslinga fastsatt. Spänningen i metallen tvingar ihop de två sidorna och rundbockningen förhindrar att stålkanterna skär in i papperet. Slingorna tjänar som handtag och gör att pappersklämma kan öppnas. Denna variant av pappersklämma uppfanns 1910 av Louis E. Baltzley i Washington, D.C. som fick patentet[a] för den 1915.[1] Vid denna tid gjorde man annars hål med hålslag för att sedan fäste ihop papperna med tråd. Utformningen av pappersklämman har sedan dess utvecklats men dess ursprungliga mekanism är densamma.[1]
En annan variant av pappersklämma kallas ibland för bulldogklämma. Där är den rektangulära biten av fjäderstål i formen av en cylinder med två plana stålremsor insatta som kombinerat bildar både handtag och käkar. Spänningen i metallen tvingar ihop de två plana stålremsorna och håller på så sätt fast papperna.
Andra pappersklämmor nyttjar liknande mekanik som en klädnypa.