Nunneflugsnappare
Nunneflugsnappare[2] (Ficedula westermanni) är en liten asiatisk tätting i familjen flugsnappare med vid utbredning från Himalaya till Timor.[3]
| Nunneflugsnappare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Ficedula |
| Art | Nunneflugsnappare F. westermanni |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ficedula westermanni | |
| Auktor | (Sharpe, 1888) |
Utseende och läte
Nunneflugsnapparen är en liten (10–11 cm), storhuvad flugsnappare där hanen är distinkt svartvit och honan huvudsakligen gråbrun.[4] Hanen har svart ovansida, vit undersida, brett vitt ögonbrynsstreck (långt bak i nacken, bredare bakom ögat) samt stora vita fält på vingarna och vitt i stjärten likt mindre flugsnappare.[5] Honan är brungrå ovan med ett tunt ljust vingband, gråbrun anstrykning på bröstet och roströd på övergump och övre stjärttäckare, mer intensivt i östliga populationer.[5]
.jpg)
Sången varierar, med bland annat en serie ljusa toner följt av sträva och klingande ("chi-chi-chi-brr-titititi"), en stadig och acclererande serie klocklika fraser följt av ett kort och strävt fräsande. Bland lätena hörs ljusa toner och ett rullande lågt skallrande ljud.[6]
Utbredning och systematik
Nunneflugsnappare har en vid utbredning i Syd- och Sydostasien och delas in i åtta underarter med följande utbredning:[3]
- Ficedula westermanni collini – häckar i Himalaya, i Nepal och Sikkim, flyttar till Indiens slätter vintertid
- Ficedula westermanni australorientis – Bhutan till södra Kina, norra Myanmar, Thailand och Indokina
- Ficedula westermanni langbianis – södra Laos och i Vietnam
- Ficedula westermanni westermanni – Malackahalvön, Sumatra, Borneo, Sulawesi, Mindanao, Bacan och Seram
- Ficedula westermanni hasselti – södra Sumatra, Java, Bali, Lombok, Sumbawa, Flores och södra Sulawesi
- Ficedula westermanni mayri – Timor och Wetaröarna i östra Små Sundaöarna
- Ficedula westermanni rabori – Luzon, Negros och Panay i norra Filippinerna
- Ficedula westermanni palawanensis – bergstrakter på södra Palawan i sydvästra Filippinerna
Levnadssätt
Fågeln häckar ifrån mitten av mars till augusti i lövskogar, både städsegröna och lövfällande, i Himalaya på mellan 1200 och 2000 meters höjd. Vintertid flyttar den till lägre regioner och ses i öppen skog. Födan är dåligt känd men tros bestå av små ryggradslösa djur och deras larver, framför allt flugor, skalbaggar och vivlar.[4]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig i Nepal, vanlig i Indien och Bhutan, sparsam i Bangladesh, lokalt vanlig i Thailand och vanlig på Malackahalvön.[7]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Gerardus Frederik Westerman (1807-1890), holländsk zoolog och förläggare samt medgrundare till och direktör över Amsterdams zoologiska trädgårdar 1843-1890.[8]
Noter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör nunneflugsnappare.
Wikispecies har information om Ficedula westermanni.- Läten på xeno-canto.org
