Northern Ireland Assembly

Northern Ireland Assembly (engelska; på iriska: Tionól Thuaisceart Éireann;^[1] lågskotska: Norlin Airlann Semmlie^[2]) är Nordirlands decentraliserade lagstiftande församling. Den har rätt att lagstifta på flera områden som inte är särskilt förbehållna Storbritanniens parlament, samt att utse ledamöter till Northern Ireland Executive. Den har sitt säte i parlamentsbyggnaderna i Stormont i Belfast.

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2019-11) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Församlingens utformades senast genom villkoren i Långfredagsavtalet (1998), en överenskommelse som hade som mål att få slut på Irlands 30 års våldsamma oroligheter. Den grundar sig på principen om mandatfördelning enligt d’Hondts metod, för att försäkra att de största samhällsgrupperingarna i Nordirland, unionisterna och nationalisterna, hade del i regionens styrelse. Församlingen utgörs av en kammare med 108 demokratiskt valda ledamöter. Ledamöterna väljs genom proportionella val med enkel överförbar röst.

Församlingen har stängts av vid ett flertal tillfällen under dess historia, som längst från 14 oktober 2002 till 7 maj 2007, en period om mer än fyra och ett halvt år; under avstängningarna återbördades dess befogenheter till Northern Ireland Office (brittiskt regeringsämbetsverk). Som en följd av de samtal som resulterade i att St Andrews Agreement antogs i november 2006, kunde val hållas till den lagstiftande församlingen 7 mars 2007 och de decentraliserade institutionerna återfick sina fulla befogenheter 8 maj 2007.^[3] Mellan 3 februari 2022 och 3 februari 2024 hölls förslamligen stängt efter att Paul Givan (DUP) avgick som försteminister i protest mot brexitavtalet. När församlingen öppnande igen var det för första gången med Sinn Féin försteminister Michelle O'Neill.^[4]