Neso

Neso, med det tidigare provisoriska namnet S/2002 N 4, är den yttersta av Neptunus månar. Den upptäcktes av bland andra Matthew J. Holman och Brett J. Gladman 14 augusti 2002.

Neso
Neptunus irreguljära satellite.
Upptäckt[1][2]
Upptäckare	M. Holman et al. B. Gladman et al.
Upptäcktsdatum	14 augusti, 2002
Uppkallad efter	Neso
Omloppsbana[3]
Banmedelradie	49 285 000 km 0,33 AU
Excentricitet	0,5714
Siderisk omloppstid	9740,73 dygn (26.67 år)
Inklination	136,439°
Måne till	Neptunus
Fysikaliska data
Dimensioner	60 km i diameter[4]
Massa	2 x 1017 kg
Medeldensitet	1,5 g/cm3[5]
Albedo	0,04[4] (uppskattad)
Skenbar magnitud	+24,6

Nesos avstånd till Neptunus är 1/3 astronomisk enhet (AU) vilket gör den till den mest avlägsna planetmåne som astronomerna känner till (2015). Avståndet är större än Merkurius avstånd från solen. Neso är också den måne som har längst omloppstid kring sin planet, 26,67 år (9740,73 dygn).