Makoto Kobayashi
Makoto Kobayashi (japanska: 小林誠?, Kobayashi Makoto), född 7 april 1944 i Nagoya, är en japansk fysiker känd för sitt arbete inom partikelfysiken med CP-brott. Hans artikel "CP Violation in the Renormalizable Theory of Weak Interaction"[3] (1973) skriven tillsammans med Toshihide Masukawa var den tredje mest citerade partikelfysikstudien genom alla tider år 2007.[4] Artikeln gav dem halva Nobelpriset i fysik 2008. Den andra hälften gick till Yoichiro Nambu.
Makoto Kobayashi ![]() | |
![]() | |
Född | 7 april 1944[1] Nagoya, Japan[2] |
---|---|
Medborgarskap | Japan |
Forskningsområde | partikelfysik (teori)[2] |
Institutioner | Kyoto universitet[1] National Laboratory for High Energy Physics[1][2] |
Alma mater | Nagoyas universitet[1][2] |
Känd för | sitt arbete med CP-brott |
Nämnvärda priser | Sakurai-priset (1985) Japanska akademipriset (1985) Asahi-priset (1995) Nobelpriset i fysik (2008) |
Artikeln innehöll en förklaring av CP-brott inom ramarna för standardmodellen, som krävde att modellen måste utökas till tre kvarkfamiljer.[5] Denna förutsägelse blev senare experimentellt bekräftad.
Kobayashi studerade vid Nagoyas universitet innan han 1979 började forska vid partikelacceleratorn KEK i Tsukuba, Ibaraki prefektur, Japan.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 oktober 2008.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Makoto Kobayashi.
- Populärvetenskaplig information om nobelpriset 2008 från KVA, på svenska