Ludwig Renn

Ludwig Renn, pseudonym för Arnold Vieth von Golssenau, född 22 april 1889 i Dresden, död 21 juli 1979 i Östberlin, var en tysk författare.

Ludwig Renn
Född	22 april 1889[1][2][3] Dresden[4]
Död	21 juli 1979[1][2][3] (90 år) Berlin[5]
Begravd	Zentralfriedhof Friedrichsfelde
Medborgare i	Östtyskland och Tyskland
Utbildad vid	Göttingens universitet Wiens universitet Münchens universitet
Sysselsättning	Politiker, esperantist, författare[6], historiker[6]
Befattning
Ledamot i Volkskammer
Politiskt parti
Tysklands kommunistiska parti Tysklands socialistiska enhetsparti
Utmärkelser
Folkvänskapens stjärna (1979) DDRs nationalpris Karl-Marx-Orden
Redigera Wikidata

Renn kom från en gammal adelssläkt, studerade juridik och gick med i kommunistpartiet 1928. Efter riksdagshusbranden dömdes han i januari 1934 till 30 månades fängelse och avtjänade tiden i Justizvollzugsanstalt Bautzen. Efter frigivningen begav han sig till Spanien där han var stabschef i Internationella brigaden under spanska inbördeskriget, i landsflykt i Mexico till 1947, därefter bosatt i DDR.

Renns skildringar från första världskriget - Krieg (1928) och Nachkrieg (1930) - fick stor framgång, men överskuggades med tiden av Erich Maria Remarques skildring av samma krig i På västfronten intet nytt från 1929.