Kastanjerördrom

asiatisk fågel i familjen hägrar

Kastanjerördrom[2] (Ixobrychus eurhythmus) är en östasiatisk fågel i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.[3] Den häckar i våtmarker i östra Asien och övervintrar i Sydostasien. Fågeln är fåtalig och minskar i antal, men beståndet anses vara livskraftigt.

Kastanjerördrom
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljHägrar
Ardeidae
SläkteDvärgrördromar
Ixobrychus
ArtKastanjerördrom
I. eurhythmus
Vetenskapligt namn
§ Ixobrychus eurhythmus
Auktor(Swinhoe, 1873)
Synonymer
  • Von Schrencks dvärgrördrom
  • Schrenks dvärgrördrom

Utseende

Kastanjerördrom är en liten och mörk häger. Med en kroppslängd på 33–42 centimeter[4] och vingbredden 48–59 centimeter[5] är den större än dvärgrördrom men mindre än kanelrördrom.

Den har kastanjefärgad rygg (eller fläckig hos honan), ljusare vingar, en svart strimma nerför det ljusa bröstet, svart hätta och stjärt, och i flykten syns tvåfärgade gulbruna och svarta vingar. Näbben är relativt och tjock jämfört med andra små rördrommar, svart under häckningstid och med mörkbrun överhalva och gröngul underhalva resten av året. Benen är grönbruna och undersidan av fötterna gul.[6]

Hona.
Hane.

Läten

I flykten hörs låga skrin.[7]

Utbredning

Fågeln är en flyttfågel som häckar i östra Asien från sydöstra Ryssland i norr, Japan i öster till Hongkong i söder.[1] Den övervintrar på Malaysia, Filippinerna och Stora Sundaöarna.[1][3] Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa med endast ett fynd, i italienska Piemonte 12 november 1912.[8][9] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Arten återfinns i vassbälten, fuktängar och träsk i låglänta floddalar och utmed kuster. I vissa områden hittas den även i jordbruksområden, framför allt vid risfält. I Japan kan den också häcka i torra betesmarker och buskområden.[6]

Föda

Dess föda är dåligt känd, men tros bestå av småfisk, grodor, räkor, gråsuggor och tånglöss, allehanda insekter och deras larver.[10] I högre belägna områden på Borneo äter den mest stora gräshoppor. Den födosöker mest i skymning och gryning, möjligen även nattetid.[11]

Häckning

Arten häckar mellan maj och juli i Kina och Ryssland, i Japan maj–augusti. Den häckar ensamt i gräs nära vatten, ofta nära eller på marken. Honan lägger tre till sex vita ägg som ruvas i 16–18 dagar av båda föräldrar.[10]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 1 000 och 25 000 individer.[1]

Namn

Fågeln kallades tidigare Schrencks dvärgrördrom efter ryska zoologen och etnografen Leopold von Schrenck (1826–1894).[12] Den tilldelades dock 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Referenser

Externa länkar