John Bardeen

John Bardeen, född 23 maj 1908 i Madison, Wisconsin, död 30 januari 1991 i Boston, Massachusetts, var en amerikansk fysiker och dubbel nobelpristagare.

John Bardeen
Född	23 maj 1908[1][2][3] Madison, Wisconsin, USA
Död	30 januari 1991[1][2][3] (82 år) Boston, Massachusetts, USA
Begravd	Forest Hill Cemetery[4] kartor
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Princeton University University of Wisconsin–Madison Madison Central High School University of Wisconsin High School
Sysselsättning	Fysiker, universitetslärare, uppfinnare[5], elektroingenjör
Befattning
Professor
Arbetsgivare	University of Illinois at Urbana-Champaign[6] University of Minnesota[7]
Maka	Jane Maxwell (g. 1938–)
Barn	James M. Bardeen (f. 1939) William A. Bardeen (f. 1941)
Föräldrar	Charles Russell Bardeen
Utmärkelser
Stuart Ballantine-medaljen (1952)[8] John Scott-medaljen (1954)[9] Oliver E. Buckley Condensed Matter Prize (1954)[10] Nobelpriset i fysik (1956)[11][12] Fritz London Memorial Prize (1962)[13] National Medal of Science (1965) IEEE Medal of Honor (1971)[14] Nobelpriset i fysik (1972)[15][12] Utländsk ledamot av Royal Society (1973)[16] National Inventors Hall of Fame (1974)[17] Franklinmedaljen (1975) Presidentens frihetsmedalj (1977)[18] Lomonosov-guldmedaljen (1987)[19] Harold Pender-utmärkelsen (1988)[20] James Madison Medal Medlem av American Physical Society
Redigera Wikidata

Bardeen fick första gången Nobelpriset i fysik 1956 för sin del i utvecklingen av transistorn.Han tilldelades även priset 1972 för att han tillsammans med Leon Cooper och Robert Schrieffer utvecklat den så kallade BCS-teorin för supraledning.