James Dickson (1899–1980)
James Ivan Axel Dickson, född 18 mars 1899 i Göteborg, död 6 mars 1980 i Alingsås,[1] var en svensk agronom, kammarherre och riksdagsman. Han var son till godsägare Axel Edvin Dickson (1850–1927) och Nancy Bratt (1880–1965), och gift 1923 med Vanja Margareta Dickson (1903–2004).[2]
| James Dickson | |
 James Dickson, andra från vänster, i Holmsund den 24 augusti 1963 | |
| Född | 18 mars 1899 Göteborg |
|---|---|
| Död | 6 mars 1980 Alingsås |
| Gravplats | Örgryte gamla kyrkogård |
| Nationalitet | Svensk |
| Politiskt parti | högern |
| Yrke | agronom, kammarherre |
| Maka | Vanja Margareta Dickson |
Efter avlagd studentexamen 1917 tog han flygcertifikat samma år, och placerades vid arméflyget 1920. Han tjänstgjorde under Vinterkriget 1939–1940 som kapten i Finland och var 1940 även frivillig i Norge.
Han var politiskt aktiv först inom landstinget, perioden 1935–1938, och på riksnivå från 1941 då han kom han in i riksdagen för högern. James Dickson inträdde i Götiska Förbundet 1932.[3]
Dickson bodde på Vikaryds egendom utanför Alingsås.[4] Han är begravd på Örgryte gamla kyrkogård i Göteborg.
Dickson skapade också uppmärksamhet när han förde med sig en snok som sällskapsdjur i riksdagens kammare. Han hade tagit hand om ormen som hans barn hittat skadad i skogen.[5] Figuren "Snoke-Dicke" i Barna Hedenhös-boken Barna Hedenhös blir kungliga är inspirerad av Dickson.[6] Han är även förlaga till karikatyren Orm Dickurson i boken Svitjod av riksdagsledamoten Gunnar Ericsson.[7]
Utmärkelser i urval
- Minnestecken med anledning av Konung Gustaf V
- Riddare av Vasaorden
- Patriotiska Sällskapets guldmedalj
- Kommendör av Finlands Vita Ros' orden
- Sankt Olavs orden[8]