HD 23753
HD 23753 är en ensam stjärna[10] belägen i den norra delen av stjärnbilden Oxen och ingår i den öppna stjärnhopen Plejaderna.[11] Den har en skenbar magnitud av ca 5,44[6] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 7,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 420 ljusår (ca 129 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 8 km/s.[4] Stjärnans position nära ekliptikan innebär att den är föremål för ockultationer med månen.[12]
| HD 23 753 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Oxen |
| Rektascension | 03t 48m 20,81702 s[1] |
| Deklination | +23° 25′ 16,5006 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,44 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B9 Vn[3] |
| B–V | -0,067 ± 0,008[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +7,6 ± 0,5[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +19,481[1] mas/år Dek.: -47,434[1] mas/år |
| Parallax () | 7,7224 ± 0,1918[1] |
| Avstånd | 420 ± 10 lå (129 ± 3 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,00 (A)[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 3,21 ± 0,07[5] M☉ |
| Radie | 3,2[6] R☉ |
| Luminositet | 150,0+16,2-14,8[5] L☉ |
| Temperatur | 11 535+80-79[5] K |
| Vinkelhastighet | 335[5] km/s |
| Ålder | 125[7] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| AG+23 328, BD+22 563, CEL 348, GSC 01800-02207, HIC 17776, HIP 17776, HR 1172, 2MASS J03482081+2325165, NSV 1321, PPM 92918, SAO 76215, TD1 2532, TYC 1800-2207-1, uvby98 520221823, Gaia DR2 64940906245415808 [8][9] | |
Egenskaper
HD 23753 är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B9 Vn,[3] där n anger diffusa spektrallinjer på grund av stjärnans snabba rotation med en projicerad rotationshastighet av 335 km/s.[5] Den har en massa som är ca 3,2[5] solmassor, en radie som är ca 3,2[6] solradier och har ca 150 gånger solens utstrålning av energi[5] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 11 500 K.[5]
HD 23753 har katalogiserats som en misstänkt variabel stjärna med beteckningen NSV 1321,[13] även om amplituden inte är större än 0,1 och den kan till och med vara lämplig som en fotometrisk standard.[14]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 23753, 26 augusti 2021.