Gustav Spangenberg
Gustav Adolf Spangenberg, född den 1 februari 1828 i Hamburg, död den 19 november 1891, var en tysk målare, son till Georg August Spangenberg, bror till Louis Spangenberg.
Gustav Spangenberg | |
Född | 1 februari 1828[1][2] Hamburg |
---|---|
Död | 19 november 1891[1][2][3] (63 år) Berlin[4] |
Begravd | Begravningsplatsen vid Halleschen Tor |
Medborgare i | Hamburg |
Sysselsättning | Målare, universitetslärare |
Arbetsgivare | Akademie der Künste Berliner Akademie der Künste (1869–)[5] |
Föräldrar | Georg August Spangenberg |
Släktingar | Louis Spangenberg (syskon) |
Redigera Wikidata |
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/Spangenberg_-_Schule_des_Aristoteles.jpg/250px-Spangenberg_-_Schule_des_Aristoteles.jpg)
Spangenberg studerade i Hamburg för Hermann Kauffmann, därefter vid konstindustriella skolan i Hanau, sedan i Antwerpen och Paris och slog sig efter en vinter i Italien ned i Berlin 1858. Han målade till en början små genrebilder, från vilka han öfvergick till större historiska ämnen, mestadels från reformationstiden och gärna hållna i ett framställningssätt, som ansluter sig till gamla tyska mästare.
Bland hans målningar märks Luther i sin familjekrets (1866, Leipzigs museum), Luthers intåg i Worms, berömd för kraftfull figurkarakteristik, Dödens tåg (en variant av de gamla dödsdansframställningarna, 1876, Berlins nationalgalleri), allegorierna Vid skiljovägen (1878) och Irrblosset (1879), Kvinnorna vid Kristi grav (1880) och Valpurgisnatt (Kunsthalle i Hamburg). Han utförde som väggbilder De fyra fakulteterna i universitetet i Halle, där han 1888 blev filosofie hedersdoktor.
Källor
- Spangenberg, 2. Gustav Adolf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)