Formel 1-VM 1977

Formel 1-VM 1977 hade 17 deltävlingar som kördes under perioden 9 januari-23 oktober. Förarmästerskapet vanns av österrikaren Niki Lauda och konstruktörsmästerskapet av Ferrari.


F1-regler i korthet 1977
MotorÖver-/turboladdad 1 500 cc
Sug 3 000 cc
Max cylindrar12
Bilens minimivikt575 kg
Poängberäkning9, 6, 4, 3, 2, 1
• Endast de sju bästa poängen från de åtta första loppen och de sju bästa poängen från de resterande åtta loppen räknades in i mästerskapet.
• Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil.

Vinnare

Grand Prix 1977

Grand PrixDatumBanaVinnande förareVinnande tillverkare
Argentinas Grand Prix9 januariBuenos Aires Jody ScheckterWolf-Ford*
Brasiliens Grand Prix23 januariInterlagos Carlos ReutemannFerrari*
Sydafrikas Grand Prix5 marsKyalami Niki LaudaFerrari*
USA:s Grand Prix West3 aprilLong Beach Mario AndrettiLotus-Ford*
Spaniens Grand Prix8 majJarama Mario AndrettiLotus-Ford*
Monacos Grand Prix22 majMonte Carlo Jody ScheckterWolf-Ford*
Belgiens Grand Prix5 juniZolder Gunnar NilssonLotus-Ford*
Sveriges Grand Prix19 juniAnderstorp Jacques LaffiteLigier-Matra*
Frankrikes Grand Prix3 juliDijon-Prenois Mario AndrettiLotus-Ford*
Storbritanniens Grand Prix16 juliSilverstone James HuntMcLaren-Ford*
Tysklands Grand Prix31 juliHockenheimring Niki LaudaFerrari*
Österrikes Grand Prix14 augustiÖsterreichring Alan JonesShadow-Ford*
Nederländernas Grand Prix28 augustiZandvoort Niki LaudaFerrari*
Italiens Grand Prix11 septemberMonza Mario AndrettiLotus-Ford*
USA:s Grand Prix East2 oktoberWatkins Glen James HuntMcLaren-Ford*
Kanadas Grand Prix9 oktoberMosport Park Jody ScheckterWolf-Ford*
Japans Grand Prix23 oktoberFuji James HuntMcLaren-Ford*

Grand Prix utanför VM 1977

Grand Prix /RaceDatumBanaVinnande förareVinnande tillverkare
Race of Champions20 marsBrands Hatch James HuntMcLaren-Ford

Stall, nummer och förare 1977

Stall/TillverkareNummerFörare
Apollon-Ford41 Loris Kessel, Schweiz
ATS (Penske-Ford)33 Hans Binder, Österrike
34 Jean-Pierre Jarier, Frankrike
35 Hans Heyer, Tyskland
Hans Binder, Österrike
Boro-Ford38 Brian Henton, Storbritannien
Brabham-Alfa Romeo7 John Watson, Storbritannien
8 Carlos Pace, Brasilien
Hans-Joachim Stuck, Tyskland
21 Giorgio Francia, Italien
British Formula One Racing Team
(March-Ford)
38 Brian Henton, Storbritannien
Bernard de Dryver, Belgien
BRM14 Larry Perkins, Australien
29, 40 Teddy Pilette, Belgien
35 Conny Andersson, Sverige
Guy Edwards, Storbritannien
BS Fabrications
(March-Ford & McLaren-Ford)
30 Brett Lunger, USA
Emilio de Villota (McLaren-Ford)36 Emilio de Villota, Spanien
Ensign-Ford22 Clay Regazzoni, Schweiz
Jacky Ickx, Belgien
Ferrari11 Niki Lauda, Österrike
11, 21 Gilles Villeneuve, Kanada
12 Carlos Reutemann, Argentina
Fittipaldi-Ford28 Emerson Fittipaldi, Brasilien
29 Ingo Hoffman, Brasilien
Heroes Racing Corporation
(Kojima-Ford)
52 Kazuyoshi Hoshino, Japan
Hesketh-Ford24 Rupert Keegan, Storbritannien
25 Harald Ertl, Österrike
25, 39 Hector Rebaque, Mexiko
Ian Ashley, Storbritannien
Interscope Racing (Penske-Ford)14 Danny Ongais, USA
Kojima-Ford51 Noritake Takahara, Japan
LEC-Ford31 David Purley, Storbritannien
Ligier-Matra26 Jacques Laffite, Frankrike
27 Jean-Pierre Jarier, Frankrike
Lotus-Ford5 Mario Andretti, USA
6 Gunnar Nilsson, Sverige
March-Ford9 Alex Ribeiro, Brasilien
10 Ian Scheckter, Sydafrika
Hans-Joachim Stuck, Tyskland
Brian Henton, Storbritannien
McGuire-Ford45 Brian McGuire, Australien
McLaren-Ford1 James Hunt, Storbritannien
2 Jochen Mass, Tyskland
14 Bruno Giacomelli, Italien
40 Gilles Villeneuve, Kanada
Meiritsu Racing Team (Tyrrell-Ford)50 Kunimitsu Takahashi, Japan
Melchester Racing (Surtees-Ford)44 Tony Trimmer, Storbritannien
Merzario (March-Ford)37 Arturo Merzario, Italien
RAM (March-Ford)32 Mikko Kozarowitzky, Finland
Michael Bleekemolen, Nederländerna
33 Boy Hayje, Nederländerna
Andy Sutcliffe, Storbritannien
Renault15 Jean-Pierre Jabouille, Frankrike
Shadow-Ford16 Tom Pryce, Storbritannien[1]
Riccardo Patrese, Italien
Jackie Oliver, Storbritannien
Arturo Merzario, Italien
Jean-Pierre Jarier, Frankrike
16, 17 Renzo Zorzi, Italien
17 Alan Jones, Australien
Surtees-Ford18 Hans Binder, Österrike
Larry Perkins, Australien
Patrick Tambay, Frankrike
Vern Schuppan, Australien
Lamberto Leoni, Italien
19 Vittorio Brambilla, Italien
Theodore (Ensign-Ford)23 Patrick Tambay, Frankrike
Tyrrell-Ford3 Ronnie Peterson, Sverige
4 Patrick Depailler, Frankrike
Williams (March-Ford)27 Patrick Nève, Belgien
Wolf-Ford20 Jody Scheckter, Sydafrika

Slutställning förare 1977

PlaceringFörareKonstruktörPoängPoäng
1 Niki LaudaFerrari72
2 Jody ScheckterWolf-Ford55
3 Mario AndrettiLotus-Ford47
4 Carlos ReutemannFerrari42
5 James HuntMcLaren-Ford40
6 Jochen MassMcLaren-Ford25
7 Alan JonesShadow-Ford22
8 Gunnar NilssonLotus-Ford20
9 Patrick DepaillerTyrrell-Ford20
10 Jacques LaffiteLigier-Matra18
11 Hans-Joachim StuckBrabham-Alfa Romeo12
12 Emerson FittipaldiFittipaldi-Ford11
13 John WatsonBrabham-Alfa Romeo9
14 Ronnie PetersonTyrrell-Ford7
15 Vittorio BrambillaSurtees-Ford6
16 Carlos PaceBrabham-Alfa Romeo6
17 Clay RegazzoniEnsign-Ford5
18 Patrick TambayEnsign-Ford5
19 Jean-Pierre JarierPenske-Ford[2]1
20 Riccardo PatreseShadow-Ford1
21 Renzo ZorziShadow-Ford1

Slutställning konstruktörer 1977

PlaceringKonstruktörPoäng
1 Ferrari95
2 Lotus-Ford62
3 McLaren-Ford60
4 Wolf-Ford55
5 Brabham-Alfa Romeo27
= Tyrrell-Ford27
7 Shadow-Ford23
8 Ligier-Matra18
9 Fittipaldi-Ford11
10 Ensign-Ford10
11 Surtees-Ford6
12 Penske-Ford1
13 March-Ford0
= Hesketh-Ford0
= Kojima-Ford0
= LEC-Ford0
= Boro-Ford0
= Renault0
= BRM0
= McGuire-Ford0

Noter

Externa länkar

Säsonger