Handbollsligan herr
Handbollsligan herr, före detta Allsvenskan (1934–1990), Elitserien (1990–2016) och Handbollsligan (2016-2023), är den högsta serien i handboll för herrar i Sverige. Den första säsongen spelades 1934 och kallades Allsvenskan.
Land | Sverige |
---|---|
Arrangör | Svensk Elithandboll (SEH) |
Förbund | Svenska Handbollförbundet (SHF) |
Grundad | 1934 |
Antal klubbar | 14 |
Nedflyttning till | Allsvenskan |
Nivå i seriepyramiden | Nivå 1 |
Nationella cuper | Svenska cupen |
Internationella cuper | EHF Champions League EHF European League EHF European Cup |
Regerande mästare | IK Sävehof (2024) |
Flest ligatitlar | Redbergslids IK (20 titlar) |
TV-partners | Sportkanalen |
Radiopartners | SR P4 |
Webbplats | handbollsligan.se |
2024/2025 |
Historia
På årsmötet 1933 beslöt Svenska Handbollförbundet att genomföra en allsvensk serie i inomhushandboll. Förslaget var att åtta klubbar skulle delta: Redbergslids IK, Majornas IK, SoIK Hellas, Stockholms-Flottan, Karlskrona-Flottan, Karlskrona BK, IFK Örebro och GoIF Fram. De två sistnämnda lagen anmälde sig dock ej utan serien spelades i enkelmöten mellan sex lag. Den 11 november 1934 kl 16 blåste redaktör Gunnar Sternudd i Karlskrona till spel för den första allsvenska matchen inför 1500 begeistrade blekingar som hängde från golv till tak. 300-400 hade fått avvisas. Det var de två Flott-lagen som möttes och efter en minut gjordes det historiska första målet i Allsvenskan av K-Flottans Erik Linder. Matchen vanns av Karlskrona-Flottan med 20-13.[1]
1932–1953 spelades Svenska mästerskapet i handboll för herrar i cupform och var oberoende av Allsvenskan. Svenska mästerskapet och den högsta serien kopplades inte ihop förrän säsongen 1952/1953, då seriesegrarna för första gången officiellt kunde titulera sig Svenska mästare. Från 1953 till avgjordes SM genom att segraren allsvenskan blev svensk mästare fram till 1968 då ett slutspel infördes.
Fram till början av 1980-talet benämndes Allsvenskan även som division 1, och den näst högsta var division 2. En ändring gjordes så den näst högsta serien benämndes division 2.
1990 ändrades seriesystemet och den högsta serien bytte namn till Elitserien. Allsvenskan blev då benämningen på den näst högsta serien, och division 1 den tredje högsta nivån.
2023 ändrades namnet till Handbollsligan herr, samtidigt som damernas högsta serie bytte namn från SHE till Handbollsligan dam. Detta för att samla båda serierna under det gemensamma varumärket Handbollsligan[2].
Spelordning
Namn | Från | Till | Antal lag | Antal omgångar | Slutspel | Finalformat |
---|---|---|---|---|---|---|
Allsvenskan | 1934/1935 | 6 | 5 | Inget slutspel | ||
1935/1936 | 8 | 14 | ||||
1936/1937 | 7 | 12 | ||||
1937/1938 | 1938/1939 | 8 | 14 | |||
1939/1940 | 7 | 12 | ||||
1940/1941 | 9 | 16 | ||||
1941/1942 | 8 | 14 | ||||
1942/1943 | 9 | 16 | ||||
1943/1944 | 1966/1967 | 10 | 18 | |||
1967/1968 | 1975/1976 | 4 lag | Finalserie med "först till tre poäng". | |||
1976/1977 | 1982/1983 | 12 | 22 | |||
1983/1984 | 1989/1990 | Bäst av fem matcher. | ||||
Elitserien | 1990/1991 | 1998/1999 | 8 lag | |||
1999/2000 | 2001/2002 | Bäst av tre matcher. | ||||
2002/2003 | 2003/2004 | Bäst av fem matcher. | ||||
2003/2004 | 2004/2005 | 14[a] | 26 | En finalmatch på neutral plats (samarrangemang med damhandbollens SM-final). | ||
2003/2004 | 2009/2010 | |||||
2010/2011 | 2015/2016 | 32[b][c][d] | ||||
Handbollsligan | 2016/2017 | 2017/2018 | ||||
2018/2019 | 2019/2020 | Bäst av fem matcher. | ||||
2020/2021 | 26[e] |
Handbollsligan består av fjorton (14) lag som möts i dubbelmöten, totalt 26 ordinarie omgångar där alla möter alla, hemma och borta.
De åtta bästa lagen i Handbollsligan går till slutspelet där det avgörs vilket lag som blir Svensk mästare. Det lag som kommer sist i Handbollsligan blir nedflyttade till Allsvenskan. Lag 11 i Handbollsligan får möta lag 4 i Allsvenskan, lag 12 i Handbollsligan får möta lag 3 i Allsvenskan och lag 13 i Handbollsligan får möta lag 2 i Allsvenskan för att kvala om tre platser i Handbollsligan för nästa säsong. Kvalet avgörs i matchserie i bäst av fem matcher.
Slutspel
Säsongen 1967/1968 infördes slutspel för att kora vinnare av Svenska mästerskapet (SM).
1990/1991 till och med 1997/1998
Från och med säsongen 1990/1991 deltog de sex främsta lagen i Elitserien i SM-slutspelet. trean och fyran mötte femman och sexan i kvartsfinal och de vinnande lagen i kvartsfinalerna mötte sedan ettan och tvåan i semifinal.
1998/1999 till och med 2002/2003
Säsongerna 1998/1999 till och med 2002/2003 deltog även de två främsta lagen i Allsvenskan.
2003/2004 till och med 2008/2009
Sedan säsongen 2003/2004 deltar de åtta främst placerade lagen i Elitserien i SM-slutspelet.[3]
Slutspelsmatcherna var upplagda enligt följande:
- Herrar: Kvarts- och semifinaler i bäst av 5, samt en final.
- Damer: Kvartsfinaler i bäst av 3, semifinaler i bäst av 5 samt en final.
Ingen match fick sluta oavgjord. Förlängning enligt gällande regler. Slutresultat räknas efter eventuell förlängning och straffkast.
Till kvartsfinalerna valde lag 1-3 i Elitserien motståndare. Lag 1 i Elitserien började välja mellan Elitseriens 5-8. Därefter lag 2 och 3. Lag 4 mötte det kvarvarande laget. Det lag som i serien nådde högsta placeringen spelade hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.
Till semifinalerna valde det högst kvarvarande laget (enligt placering i serien) bland de två lägst rankade kvarvarande lagen inför semifinalerna. De lag som i serien nådde högsta placeringen spelar hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.
Sedan 2005 avgörs finalen i en enda match.
2009/2010 till och med 2010/11
Inför säsongen 2009/2010 avskaffades kvartsfinalerna. Slutspelet avgjordes istället genom att de åtta främst placerade lagen i Elitserien placerades i två slutspelsgrupper. De två främst placerade lagen i varje slutspelsgrupp gjorde upp i bäst av tre semifinaler och slutligen i en final.
2011/12 till och med 2017/18
Sedan säsongen 2011/2012 spelas återigen kvarts- och semifinaler, båda i bäst av fem matcher. Finalen avgörs fortfarande i en match.
Från och med 2018/19
Hela slutspelet inklusive final spelas i matchserier om bäst av fem på både dam- och herrsida
Publiksiffror i serien
Total publiksiffra och publiksnitt, för respektive säsong av den högsta serien. Slutspel och kval är ej inräknat. [4][5][6]
Säsong | Totalt | Snitt | Säsong | Totalt | Snitt | Säsong | Totalt | Snitt | Säsong | Totalt | Snitt | |||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1934/35 | 15 266 | 1 017 | 1959/60 | 125 828 | 1 398 | 1984/85 | 141 301 | 1 070 | 2009/10 | 1 458 | ||||
1935/36 | 35 726 | 638 | 1960/61 | 158 326 | 1 759 | 1985/86 | 129 824 | 984 | 2010/11 | 1 405 | ||||
1936/37 | 31 529 | 750 | 1961/62 | 144 213 | 1 602 | 1986/87 | 132 952 | 1 007 | 2011/12 | 1 338 | ||||
1937/38 | 31 471 | 562 | 1962/63 | 439 495 | 1 549 | 1987/88 | 126 284 | 957 | 2012/13 | 1 410 | ||||
1938/39 | 34 502 | 616 | 1963/64 | 109 158 | 1 213 | 1988/89 | 134 834 | 1 021 | 2013/14 | 1 547 | ||||
1939/40 | 67 976 | 1 214 | 1964/65 | 101 912 | 1 132 | 1989/90 | 127 834 | 968 | 2014/15 | 287182 | 1 450 | |||
1940/41 | 87 556 | 1 216 | 1965/66 | 98 188 | 1 091 | 1990/91 | 139 193 | 916 | 2015/16 | 338607 | 1 511 | |||
1941/42 | 85 028 | 1 518 | 1966/67 | 86 403 | 960 | 1991/92 | 158 628 | 1 044 | 2016/17 | 342874 | 1 530 | |||
1942/43 | 119 305 | 1 325 | 1967/68 | 78 740 | 875 | 1992/93 | 144 634 | 952 | 2017/18 | 329075 | 1 469 | |||
1943/44 | 145 748 | 1 619 | 1968/69 | 103 195 | 1 147 | 1993/94 | 133 053 | 875 | 2018/19 | 326015 | 1 455 | |||
1944/45 | 136 843 | 1 502 | 1969/70 | 117 492 | 1 305 | 1994/95 | 141 482 | 931 | 2019/20 | 286542 | 1 320 | |||
1945/46 | 140 181 | 1557 | 1970/71 | 139 609 | 1 551 | 1995/96 | 126 641 | 833 | 2020/21 | 4076 | 19 | |||
1946/47 | 138 467 | 1 548 | 1971/72 | 130 317 | 1 448 | 1996/97 | 153 105 | 1 007 | 2021/22 | 184575 | 1 014 | |||
1947/48 | 149 446 | 1 661 | 1972/73 | 123 608 | 1 373 | 1997/98 | 159 657 | 1 050 | 2022/23 | 230614 | 1 267 | |||
1948/49 | 154 538 | 1 717 | 1973/74 | 120 902 | 1 343 | 1998/99 | 154 554 | 859 | 2023/24 | 242210 | 1330 | |||
1949/50 | 140 990 | 1 556 | 1974/75 | 122 659 | 1 363 | 1999/00 | 162 298 | 1 068 | ||||||
1950/51 | 136 774 | 1 519 | 1975/76 | 112 766 | 1 253 | 2000/01 | 198 192 | 1 054 | ||||||
1951/52 | 105 164 | 1 168 | 1976/77 | 158 852 | 1 203 | 2001/02 | 187 860 | 999 | ||||||
1952/53 | 128 881 | 1 432 | 1977/78 | 155 842 | 1 181 | 2002/03 | 236 274 | 1 257 | ||||||
1953/54 | 125 975 | 1 399 | 1978/79 | 138 728 | 1 051 | 2003/04 | 227 893 | 1 252 | ||||||
1954/55 | 141 508 | 1 637 | 1979/80 | 127 087 | 963 | 2004/05 | 191 760 | 1 054 | ||||||
1955/56 | 119 460 | 1 327 | 1980/81 | 142 669 | 1 081 | 2005/06 | 188 524 | 1 036 | ||||||
1956/57 | 130 262 | 1 447 | 1981/82 | 159 053 | 1 205 | 2006/07 | 212 209 | 1 166 | ||||||
1957/58 | 148 005 | 1 644 | 1982/83 | 149 006 | 1 129 | 2007/08 | 226 397 | 1 244 | ||||||
1958/59 | 157 602 | 1 754 | 1983/84 | 130 070 | 985 | 2008/09 | 1 260 |
Publiksnitt i SM-slutspel
Publiksnitt i slutspel.[4]
Säsong | Slutspel | Säsong | Slutspel | |
---|---|---|---|---|
2013/2014 | 2 893 | 2018/2019 | 2 512 | |
2014/2015 | 2 850 | 2019/2020 | – | |
2015/2016 | 2 851 | 2020/2021 | 1 | |
2016/2017 | 2 962 | 2021/2022 | 2 161 | |
2017/2018 | 2 772 | 2022/2023 | 2 485 |
Maratontabell
Seriesegrare genom tiderna
Svenska mästerskapet
Svenska cuper
Svenskt deltagande i Europacuperna
Svensk fördelning av platser
Från och med säsongen 2023/2024 har Sverige fyra platser i de europeiska handbollscuperna efter en ranking[7] som görs om efter klubbresultaten i cuperna tidigare säsonger. Rankingen är separat för respektive cup[8].
- EHF Champions League - 0 platser
- EHF European League - 3 platser
- EHF European Cup - 1 platser
EHF Champions League
- Redbergslids IK stod 1959 som slutsegrare av Europacupen (nuvarande EHF Champions League)
- 1957 nådde Örebro SK finalen i Europacupen.
EHF European League
- 1983 nådde IFK Karlskrona finalen i dåvarande IHF-cupen.
EHF European Cup
- HK Drott förlorade finalspelet år 1994 mot tyska TUSEM Essen.
- IFK Skövde förlorade finalspelet år 1998 mot tyska TuS Nettelstedt.
- IFK Skövde vann finalspelet år 2004 mot franska Dunkerque HGL.
- IK Sävehof vann finalen år 2014 mot serbiska RK Metaloplastika.
- Ystads IF förlorade finalen 2021 mot grekiska AEK Aten.
Cupvinnarcupen
Cupen lades ner efter 2012.
- HK Drott nådde finalen 1990
- Redbergslids IK nådde finalen 2003
Övrigt
Noterbara resultat
- Målvaktsrekord
I högsta serien har ingen målvakt lyckats hålla nollan, men vid tre tillfällen har det hänt att ett lag släppt in endast ett mål:
- 13 februari 1938: Redbergslids IK - Flottans IF Karlskrona 9-1 (Redbergslids IK:s målvakt hette K.G. Andersson)
- 16 november 1941: Västerås IK - SoIK Hellas 8-1 (Västerås IK:s målvakt hette Lennart Rydberg)
- 2 november 1947: IFK Kristianstad - Västerås HF 13-1 (IFK Kristianstads målvakt hette Bertil Andersson)
- Minsta antalet mål totalt i en match i högsta serien
- 28 oktober 1945: IFK Lidingö - Ystads IF 3-2
Lidingös mål gjordes alla av Oscar Nordström medan Ystads båda mål gjordes av Egon Mårtensson. Det fanns alltså endast två målskyttar i matchen. Lidingö ledde för övrigt med 3-0 tills sex minuter återstod av matchen. Men som tidigare skrivits, nollan har aldrig hållits.
- Största antalet mål totalt i en match i högsta serien
Flest mål i en match gjordes den 14 november 2006, i och med matchen mellan Hammarby IF och LIF Lindesberg, då Hammarby IF vann med hela 53-40, totalt 93 mål. Detta innebär i snitt ungefär ett mål var 40:e sekund. Det tidigare rekordet sattes den 6 januari 1996, då HK Drott slog Stockholmspolisens IF med 49-29, totalt 78 mål. Detta tangerades den 22 september 2004 i matchen IFK Skövde-Hammarby IF 42-36.
Målrekord i en match
Målrekordets utveckling i högsta serien, inklusive tangeringar av rekordet.[9][10] Noterbart är att inledningsvis spelades matcherna 2*25 minuter med vanlig klocka, dvs. tiden stoppades ej under spelavbrott. Domaren kunde vid behov lägga till tid om han ansåg att det varit ovanligt långa avbrott under matchen. Någon gång runt 1960-talet förlängdes speltiden till 2*30 minuter. Det är oklart när effektiv speltid infördes i handboll.
Mål | Datum | Spelare | Lag | Motståndare |
---|---|---|---|---|
9 | 1934-11-11 | Ewe Linder | Karlskrona-Flottan | Stockholms-Flottan |
10 | 1935-01-25 | Bertil "Basse" Persson | Karlskrona BK | Karlskrona-Flottan |
10 | 1949-11-20 | Carl-Erik Stockenberg | IFK Kristianstad | IFK Malmö |
11 | 1950-10-08 | Sten Åkerstedt | Redbergslids IK | IFK Kristianstad |
13 | 1951-03-04 | Carl-Erik Stockenberg | IFK Kristianstad | IFK Borås |
13 | 1956-03-04 | Carl-Erik Stockenberg | IFK Kristianstad | Västerås IK |
13 | 1957-03-03 | Rolf Almqvist | IFK Karlskrona | H43 Lund |
17 | 1957-03-16 | Rune Åhrling | Örebro SK | IFK Kristianstad |
17 | 1966-03-06 | Hans Eriksson | IF Guif | KFUM Borås |
17 | 1994-12-07 | Erik Hajas | IF Guif | IFK Karlskrona |
18 | 1995-10-29 | Kim Keller-Christensen | Stavstens IF | Irsta HF |
19 | 1995-12-13 | Kim Keller-Christensen | Stavstens IF | IFK Skövde |
20 | 2010-12-22 | Jonathan Stenbäcken | IK Sävehof | LIF Lindesberg |
Årets handbollsspelare
Varje år sedan 1967/1968 har Svenska Handbollförbundet utsett årets handbollsspelare i Sverige.
Tusenklubben
Spelare som gjort minst 1 000 mål i högsta serien, ej inräknat kval och SM-slutspel), t.o.m. 2023/2024. Carl-Erik Stockenberg blev 3 december 1961, i en match i Helsingborg för GUIF mot Vikingarnas IF, den första spelaren att göra 1 000 mål i den högsta svenska serien[11]. Han höll rekordet för flest mål i högsta serien in på 1980-talet innan han passerades av Basti Rasmussen.[12]