Elektromotorisk spänning (ems) eller elektromotorisk kraft (emk), (en. Electro-Motive Force, emf) är summan av de potentialändringar elektriska energikällor orsakar i en krets. Den är lika med den spänning en ideal voltmeter anger mellan kretsens anslutningspunkter när kretsen är öppen (ingen last ansluten). De elektriska energikällorna kan exempelvis vara induktiva komponenter eller batterier.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2e/Half_AA_battery.jpg/250px-Half_AA_battery.jpg)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/de/Vortex_turbine%2C_with_direct-coupled_dynamo_%28Rankin_Kennedy%2C_Electrical_Installations%2C_Vol_III%2C_1903%29.jpg/250px-Vortex_turbine%2C_with_direct-coupled_dynamo_%28Rankin_Kennedy%2C_Electrical_Installations%2C_Vol_III%2C_1903%29.jpg)
Emk har enheten volt eller J·C-1 och betecknas ℰ.
Ordet kraft i elektromotorisk kraft härrör från den tidiga eltekniken, men har bibehållits av tradition genom uttryck som en elektromotorisk kraft driver en ström i en krets. Mekaniska krafter inom elektrotekniken finns dock, i form av attraktion eller repulsion inom magnetismen eller mellan elektriska laddningar.
Några av de vanligaste orsakerna till en emk:
- Inducerad emk orsakas av variationerna i det av en strömkrets omslutna magnetiska flödet. Den är proportionell mot det magnetiska flödets ändringshastighet:
- Galvanisk emk uppkommer i beröringsytan mellan en metallisk ledare och en elektrolyt.
- Kontaktemk uppstår i beröringytan mellan två metaller eller mellan en metall och luft.
- Termoemk uppkommer genom olikformig temperatur i en strömkrets uppbyggd av olika metaller.