Lista över Greklands statsöverhuvuden

Wikimedia-listartikel
(Omdirigerad från Drottning av Grekland)

Greklands president (formellt Hellenska republikens president; grekiska: Πρόεδρος της Ελληνικής Δημοκρατίας) är sedan 1975 landets statschef.

Greklands president
Presidentens standar
TitelExcellens
SäteAten
Utses avHellenska parlamentet
Mandatperiod5 år, ett omval möjligt
Förste innehavareMichail Stasinopoulos
Inrättat1974
Webbplatswww.presidency.gr

Presidenten väljs av det Hellenska parlamentet och dennes mandatperiod är 5 år lång, med ett möjligt omval. Presidentens roll är mestadels formell och symbolisk och det är Greklands premiärminister, som utnämns av presidenten beroende av mandatfördelning och koalitionsstöd i parlamentet, som är den verklige makthavaren.

Grekland blev en republik 1973/1974 efter att monarkin avskaffades i två folkomröstningar. Greklands nu gällande grundlag promulgerades den 11 juni 1975 och den fastställer att landet är en parlamentarisk republik.

Presidentämbetet från 1975

Presidentpalatset i Aten, 2012. Byggnaden uppfördes på 1890-talet som kungligt residens för det dåvarande kronprinsparet.

Greklands president är inte folkvald, utan väljs av det Hellenska parlamentet på en mandatperiod på fem år med möjlighet till ett omval. För att vara valbar måste en kandidat vara grekisk medborgare sedan minst 5 år, 40 år fyllda samt vara av grekisk härstamning på sin fars eller mors sida.[1]

Omröstningen för en ny president påbörjas minst en månad innan den nuvarande innehavarens mandatperiod tar slut. I den första omröstningen krävs det 2/3 av samtliga ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs med sådan kvalificerad majoritet upprepas samma omröstning fem dagar senare. I den tredje omröstningen krävs 3/5 av parlamentets ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs i den tredje omgången genomförs en fjärde röstomgång där det enbart krävs en majoritet av parlamentets ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs i den fjärde omgången kommer det att hållas en femte omgång mellan de två kandidater med flest röster. Om resultatet blir oavgjort så vinner den som fick flest röster i den första omröstningen.[1]

Presidenten utser Greklands premiärminister, undertecknar lagar, är högste befälhavare över Greklands väpnade styrkor samt är hög fördragsslutande part för Grekland i traktat.[2]

Lista över Greklands statsöverhuvuden sedan 1828

Republik (1828–1832)

Monarki 1832–1923

Huset Wittelsbach (1832–1862)

Greklands statsvapen 1832-1863.
NamnRegeringstidGemål
Otto I
(1815-1867)
6 februari 183323 oktober 1862Amalia
NamnRegeringstidGemål
Georg I
(1845-1913)
30 mars 186318 mars 1913
(mördard)
Olga
Konstantin I
(1868–1923)
18 mars 191311 juni 1917
(abdikerade)
Sofia
Alexander I
(1893–1920)
11 juni 191725 oktober 1920Aspasia Manos
Konstantin I
(1868–1923)
19 december 192027 september 1922
(abdikerade igen)
Sofia
Georg II
(1890-1947)
27 september 192225 mars 1924
(avsatt)
-

Republik 1924–1935

Monarki 1935–1973

Greklands statsvapen 1863-1924 samt 1935-1973.
NamnRegeringstidGemål
Georg II
(1890-1947)
3 november 19351 april 1947
(i exil 1941–1946)
-
Paul I
(1901-1964)
1 april 19476 mars 1964Frederika
Konstantin II
(1940-2023)
6 mars 19641 juni 1973
(i exil från 1967)
Anne-Marie

Riksföreståndare under militärjuntan 1967–1974

Den 1 juni 1973 kungjorde riksföreståndaren Georgios Papadopoulos att monarkin avskaffats och utropade sig själv som Republikens president. En riggad folkomröstning om monarkins avskaffande hölls den 29 juli 1973 som bekräftade bytet av statsskick och en ny grundlag infördes. Brigadgeneral Dimitrios Ioannidis genomförde en kupp och störtade Papadopoulos den 25 november 1973. Republiken och dess institutioner behölls, men var blott en fasad för juntan. Generallöjtnant Phaedon Gizikis utsågs till president, men makten kvarstod hos Dimitrios Ioannidis, som var den som verkligen styrde.

Lista över Greklands preidenter från 1974 och till dags dato

Den tredje grekiska republiken (grekiska: Γʹ Ελληνική Δημοκρατία) bildades 1974 efter att militärjuntan som styrt landet sedan 1967 föll.

Efter att juntan föll i augusti 1974 tog Konstantinos Karamanlis över styret så förklarades militärjuntans grundlagsändringar som ogiltiga och en ny folkomröstning om monarkin hölls den 8 december 1974, som även denna gång bekräftade samma resultat. Gizikis fortsatte som interrimspresident. Efter folkomröstningen efterträddes han av Michail Stasinopoulos som landets förste valde president.

Greklands statsvapen sedan 1975.
NamnÄmbetstidPartiNot
Michail Stasinopoulos
(1903-2002)
18 december 197419 juli 1975Ny demokrati[3]
Konstantinos Tsatsos
(1899-1987)
19 juli 197510 maj 1980Ny demokrati[4]
Konstantinos Karamanlis
(1907-1998)
10 maj 198010 mars 1985Ny demokrati[5]
Ioannis Alevras
(1912-1995)
Tillförordnad president
Talman i Hellenska parlamentet
10 mars 198530 mars 1985PASOK
Christos Sartzetakis
(1929-2022)
30 mars 19854 maj 1990partilös[6]
Konstantinos Karamanlis
(1907-1998)
5 maj 199010 mars 1995Ny demokrati[5]
Konstantinos Stefanopoulos
(1926–2016)
10 mars 199512 mars 2005partilös[7]
Karolos Papoulias
(1929-2021)
12 mars 200513 mars 2015PASOK[8]
Prokopios Pavlopoulos
(1950-)
13 mars 201513 mars 2020Ny demokrati[9]
Katerina Sakellaropoulou
(1956-)
14 mars 2020sittandepartilös[10]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of heads of state of Greece, tidigare version.
  • Van der Kiste, John (1994). Kings of the Hellenes: The Greek Kings, 1863–1974. Dover, New Hampshire and Stroud, Gloucestershire: Sutton Publishing. ISBN 0-7509-0525-5 

Noter

Externa länkar