Arvidsjaurs socken

Arvidsjaurs socken bröts 1606 ut ur Piteå socken, men återgick som annex 1614. År 1640 blev Arvidsjaur återigen fristående, samtidigt som Arjeplogs socken, Silbojokks församling och Nasafjälls församling. År 1862 utbröts Malå socken.^[3]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Arvidsjaurs församling och för de borgerliga frågorna till Arvidsjaurs landskommun. Landskommunen ombildades 1971 till Arvidsjaurs kommun.^[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Arvidsjaur, med samma omfattning som socknen och kommunen.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Lappland. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.^[4]

Arvidsjaurs socken ligger kring Piteälven, Byskeälven och Skellefteälven. Socknen är en kuperad myrrik skogsbygd med höjder som når över 750 meter över havet.^[5][6][7]

Ett hundratal boplatser från stenåldern är funna. Över 300 fångstgropar har påträffats.^[5][6][8][9]

Namnet (1559 Arffwe träsk, 1600 Arues järff) kommer från sjön vid vilken kyrkan kom att uppföras och är en försvenskning av det samiska Árviesjávrrie. Förleden är árvies, '(rikt) givande' och efterleden är jávrrie, 'sjö', syftande på gott fiske i sjön.^[6][10]

Nedanstående siffror är tagna från Statistiska centralbyråns folkräkningar 1900, 1910, 1920 och 1930 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".^{[11][12][13][14]}

• Arvidsjaurs församling
• Arvidsjaurs tingslag

• Arkiv relaterade till Arvidsjaurs socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
• Föremål från Arvidsjaurs socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.