Användare:Jasmin Ros/sandlåda

Graviditetslängden räknas hos människor från första dagen av den senaste mensturationen. Befruktning äger oftast rum ungefär 2 veckor efter detta.^[2]

• 
  Graviditetsvecka 6, detta är 4 veckor efter befruktning.
• 
  Graviditetsvecka 10, detta är 8 veckor efter befruktning.
• 
  Graviditetsvecka 20, detta är 18 veckor efter befruktning.
• 
  Graviditetsvecka 40, detta är 38 veckor efter befruktning.

Befruktning sker när äggcell och spermiehuvud förenas, detta sker normalt högst upp i moderns äggledare.^[2][3] Den befruktade cellen kallas en zygot, som efter cirka 24-30 timmar celldelas för första gången genom mitos.^[4] Samtidigt som celldelningar sker så transporteras det ner mot livmodern med hjälp av flimmerhår och muskler.^[3]

Efter ett antal celldelningar bildas en cellklump kallad morula, detta sker i dag 3-4 efter befruktningen.^[4]

Under dag 4-5 utvecklas en hålighet i cellmassan som gör att morulan övergår till att bli en blastocyst.^[4] Blastocysten är ungefär 0,2 mm stor och har vid detta laget har den kommit fram till livmodern.^[2] Blastocysten består av två typer av celler. De yttersta cellerna kallas trofoblaster och kommer att ge upphov till moderkaka och fosterhinnor. De inre cellerna kallas embryoblaster och kommer att bilda embryot. Kring blastocysten finns också ett skal gjort av glykoproteiner.^[1][3] Detta skal måste kläckas innan det befruktade ägget kan fastna i livmoderslemhinnan. Kläckningen sker på ungefär den 6:e dagen efter befruktningen genom att ägget ändrar form så att skalet går sönder, dessutom finns det enzymer i livmodern som hjälper att bryta ner skalet.^[3][2] Blastocysten börjar växa in i livmoderväggen i en process som kallas implantation. Implantationen börjar dag 6 och slutar mellan dag 10-12 efter befruktningen.^[4] Trofoblasterna blir fler och bildar som små rötter som förankrar blastocysten.^[1]

Efter att ha bundits till livmoderslemmhinnan börjar trofoblasterna bilda två olika sorters celler fördelade i två lager, de inre kallas syncytiotrofoblaster och de yttre cytotrofoblaster.^[5][6]

Även embryoblasterna har blivit fler. Ungefär en vecka efter befruktningen så delas de upp i två lager kallade hypoblast och epiblast. Hypoblasten och epiblasten bildar tillsammans groddskivan (kallas även embryonalplattan).^[4][7][8][9]

Genom en process som kallas gastrulation kommer blastocysten att övergå till att bli en gastrula. I denna process kommer groddskivan gå från att vara tvåskiktad till att bli treskiktad.^[10] Vid ungefär två och en halv vecka efter befruktningen har de tre skikten som kallas groddblad bildats, dessa heter ektoderm, mesoderm och endoderm.^[4][9]

När blastocysten blivit till en rund skiva med två lager bildar en grupp celler ett tillväxtcentrum mellan lagren. Från detta centrum skickas en cellsträng ut rätt över skivan. Embryot får en ryggsträng eller blivande ryggrad. Huden ovanför hårdnar och veckar sig till ett dike, nervdiket.

Det andra lagret börjar dela upp sig i kroppssegment. Arm- och benknoppar börjar komma fram längs sidorna. När sedan vävnaden inuti kroppen sväller ut får den huden att förtjockas till en list. Denna list kommer senare enligt en bestämd ordning att påverka innervävnader att göra fingrar, tår, underarm, med mera. Om listen blir avbruten kommer den del som den då var färd att tillverka saknas eller bli dåligt gjord. Formgivningen av listen troa komma från en viss mall som finns i en geléartad massa, grundsubstans, som fyller alla mellanrum. Molekylerna i grundsubstansen styr sammanfogningarna av exempelvis näsa och panna.

I tolv strömmar utefter bålen sidor rör sig de celler som ska bli revben. De möts mitt på bröstet där de bildar ett bröstben. Celler som ska bli muskler färdas mellan revbenen och i kroppsväggen nedanför. Embryots yttersta lager celler börjar göra överhud, där det så småningom ska bli hårrötter, talgkörtlar och svettkörtlar.

Embryot gör de första rörelserna omkring graviditetsvecka 7 (dvs 5 veckor efter befruktningen) .^[11]

Embryoperioden hos människor räknas från andra till åttonde veckan, då fosterstadiet inleds.

Fosterperioden kallas även fetalperioden och startar i hos människan i graviditetsvecka 9 (dvs 7 veckor efter befruktningen) och pågår fram till födseln.^[1]

Vid graviditetsvecka 10 väger fostret ungefär 5 gram. Nästan 50% av barnets storlek utgörs nu av huvudet.^[2][12] De flesta organ finns men de behöver utvecklas mer. Fostrets ögon som tidigare suttit långt ut på huvudets sidor har nu hamnat på nästan rätt plats.^[12]

I graviditetsvecka 11 har lungorna utvecklats lite och är fulla av fostervatten.^[13]

I graviditetsvecka 14 väger fostret ungefär 50 gram och dess matsmältning har kommit igång, fostret sväljer fostervatten.^[2]Den genomskinliga huden täcks av små hårstrån.^[14]

I graviditetsvecka 17 börjar fostret bilda fosterfett som skyddar dess hud från att blötas upp av fostervattnet.^[15]

Från vecka 18 till 20 börjar den gravida kvinnan kunna känna rörelser från fostret.^[16]

Efter graviditetsvecka 20 är storleken på fostret mer beroende av arvsanlag än tidigare och skillnaden i storlek hos olika foster ökar efter denna vecka.^[17]

Vissa barn som föds i graviditetsvecka 24 överlever men trotts stora vårdinsatser så finns det stora risker för skador. Längden från hjässa till häl är då ungefär 30 cm och vikten omkring 600-700 gram.^[2]

Näsborrarna börjar öppna sig i graviditetsvecka 25.^[18]

I graviditetsvecka 26 kan fostret öppna och stänga ögonen. Denna veckan tränar den också sin andning genom att dra in och ut fostervatten i lungorna.^[19]

Om barnet skulle födas i graviditetsvecka 28 är chanserna att överleva stora. Vikten är då omkring 1,1kg och längden cirka 36cm.^[2]

I graviditetsvecka 32 pågår en tillväxtperiod då barnet ökar cirka 200 gram i veckan.^[2]

I graviditetsvecka 36 brukar fostret lägga sig med huvudet neråt och sjunka ner, man säger att huvudet fixeras i bäckeningången.^[2]

Det är vanligast att barn föds någon gång under graviditetsveckorna 37-42.^[2]

http://www.solunetti.fi/se/kehitysbiologia/istukan_suonikalvon_muodostuminen/

Detta är en användarsandlåda för Jasmin Ros. En användarsandlåda är en undersida till en användares användarsida. Sidan ingår inte i Wikipedias ordinarie artikelsamling utan är något användaren skapat för eget bruk, kanske för att arbeta fram ett förslag till ny artikel eller bara för att testa wikitekniken.