Användare:Boberger/Arbetsbänk 679

Målningen skildrar en episod om lotofagerna i Odysseen av Homeros, vilken tagits upp i dikten "The Lotus-Eaters" från 1832 av Alfred Tennyson. Målningen är 134 x 225 centimeter och var den största som Duncanson målade. Episoden i Odysseen berättar om att Odyssevs fartyg vid sin återfärd från Trojanska kriget av en storm fördes till det vackra Lotusätarnas land. Här blev de ilandsatta krigarna välkomnade av de infödda, som bjöd dem på söta och narkotiska frukter. Förtärandet av medförde en behaglig sömngivande glömska, och Odyssevs hade svårigheter att åter få dem ombord.

Robert Seldon Duncanson följde noga Tennysons beskrivning med palmer, den täta underskogen, vattenfallen, dalen som går inåt ön och de fjärran bergstopparna. I förgrunden avbildas hur de infödda lotofagerna kommer de främmande tillmötes med frukter i händerna.

Målningen blev färdig i maj 1860 och fick ett entusiastiskt mottagande. Efter den ursprungliga utställningen i Cincinnati sändes den ut på turné i USA.

Under Amerikanska inbördeskriget 1861–1865 sökte Duncanson under längre perioder tillflykt i Kanada, där Lotusätarnas land ställdes ut i flera städer.

Sommaren 1865 avreste Duncanson till England. Lotusätarnas land hade avsänts i förväg till Irland, där den ställdes ut på en stor industri- och konstutställning i Dublin under sex månader som en del av Kanadas bidrag. Efter Dublin ställdes målningen ut i Glasgow och Edinburgh och därefter i London från årsskiftet 1865–1866 med berömmande omdömen.

Duncanson återvände till Cincinnati i USA sommaren 1866. Innan han reste hem sålde han Lotusätarnas land, men det är obejant till vem.

Någon gång mellan 1866 och 1887 köptes målningen av den norske, i Newcastle upon Tyne i England verksammee, affärsmannen Anton Christian Houen. Han pensionerade sig tidigt och flyttade 1873 till Florens i Italien. I samband med att han 1887 avvecklade sina affärsintressen i England, donerade han Land of the Lotus Eaters och elva andra målningar till Nasjonalgalleriet i dåvarande Kristiania, med önskemål om att Land of the Lotus Eaters skulle deponeras i Kungliga slottet i Kristiania. Vid ett möte 1887 mellan Anton Christian Houen och Nasjonslgalleriet upprättades ett mötesprotokoll och förtecknades de tolv konstverken.

Tavlorna anlände i februari 1888 med ångbåt från England, där elva av dem infördes i Nasjonalgalleriets inventarieförteckning, medan Lotusätarnas land-målningen av Duncanson Överfördes till Kungliga slottet utan att den märktes upp eller upptecknades enligt reglerna.

Det är inte helt klarlagt var målningen hängde, men det antas att den inte ansågs tillräckligt representativ av kung Oscar II för att få en framträdande plats, utan hängdes upp i ett rum som disponerades av de unga prinsarna. Duncansons konst var vid denna tid inte längre i ropet, och Duncanson var inte en känd konstnär i Europa. Lotusätarnas land är den enda tavla av Duncanson som veterligen finns i Europa.

Kung Oscar frånsade sig den norska kronan den 26 oktober 1905 vid unionsupplösningen. I stor brådska gjordes i november 1905 en uppdelning av inventarierna som fanns på Kungliga slottet i Kristiania, Oscarshall och Bygdøy Kongsgaard mellan sådana som tillhörde den norska staten och sådana som var kung Oscar II:s privata egendom. Duncansons tavla, som saknar både ägarmärke och inventarienummer, kom inte att inkluderas i föremålsförteckningarna från denna process, men flyttades hur som helst till Stockholm.

Efter mer än ett hundra år identifierades den som en saknad tavla i den av donerade samlingen av den norske konsthistorikern Nils Messel (född 1948) vid Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design.

Först 1976 publicerades ett foto av målningen. Detta var i katalogen till utställningen "The Natural Paradise: Painting in America 1800–1950", som visades på Museum of Modern Art i New York. I katalogen anges den som tillhörande Sveriges kung.

Under planeringen 2019 av invigningen av den nya byggnaden för Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design vid Akers brygge, begärde museet att tavlan skulle återlämnas till Norge, med argumentet att det saknades dokumentation om att den rätteligen tillhörde den svenske kungen.^[1]Det svenska hovet har tillbakavisat detta, med argumentet att den ingick i uppgörelsen vid unionsupplösningen 1905 och då överlämnats till kung Oscar II privat, oavsett avsaknaden av skriftlig dokumentation.

Konflikten mellan Norge och det svenska hovet om vem som äger Robert S Duncansons målning "Land of the Lotus Eaters" har fått en oväntat snabb upplösning.

"I enighet med Slottet har vi avslutat saken", skriver Stina Högkvist, direktör för samlingarna på norska Nationalmuseet, som därmed backade från den tidigare förfrågan om att flytta tavlan till den nya museet i Oslo.

• Nils Messel: På avveie – Robert Seldon Duncansons målning Lotusspisernes land den 12 oktober 2021
• Svenska hovet i infekterat tavelbråk med norska nationalmuseet på www.sverigesradio.se den 7 juni 2022
• Tavelstriden mellan Norge och Sverige – spåren leder tillbaka till unionsupplösningen, radioprogram i Sveriges Radio av Kulturredaktionens Mattias Berg sänt den 22 juni 2022, 44 minuter
• Norsk-svensk tavelstrid löst – målningen stannar i Stockholm, radioinslag i Kulturnytt i Sveriges Radio den 23 juni 2022

[[Kategori:Målningar av amerikanska konstnärer]][[Kategori:Konstverk i Sverige]][[Kategori:Målningar 1861]][[Kategori:Landskapsmålningar]][[Kategori:Målningar av amerikanska konstnärer]][[Kategori:Stockholms slott]]