Anders Ek
Den här sidan handlar om skådespelaren Anders Ek. För militären, se Anders Ek (militär).
| Anders Ek | |
 Anders Ek, 1950. | |
| Född | 7 april 1916 Vasa församling, Göteborg |
|---|---|
| Död | 17 november 1979 (63 år) Katarina församling, Stockholm |
| Nationalitet |  Svensk |
| Aktiva år | 1940–1978 |
| Maka | Birgit Cullberg (1942–1949; skilda) Kerstin Larsson (1949–195?; skilda) Ingrid Andreasson (1976–1979; hans död) |
| Barn | 7, däribland Niklas (f. 1943), Mats (f. 1945) och Malin (f. 1945) |
| Föräldrar | Sverker Ek (1887–1981) Karin Ek (1885–1926) |
| Släktingar | Birgitta Ek (syster) Sverker R. Ek (halvbror) |
| IMDb SFDb | |
Anders Ek, född 7 april 1916 i Göteborg, död 17 november 1979 i Stockholm, var en svensk skådespelare.[1]
Biografi
Han studerade drama för Naima Wifstrand och Gabriel Alw, och fortsatte teaterstudierna vid Dramatens elevskola 1938–1941. Efter examen var han kortare perioder verksam vid Dramaten och Wasa Teater i Finland, varifrån han dock blev utvisad på grund av sitt socialistiska engagemang. År 1942 anlitades han vid Per-Axel Branners Nya Teatern i Stockholm, och 1943 kontrakterades han även som filmskådespelare av Europa Film. Han anställdes därefter vid nystartade Malmö stadsteater 1944, där han bland annat spelade i uppsättningar av Vilhelm Mobergs Mans kvinna (1944) och Strindbergs Pelikanen (1945), den senare i regi av Ingmar Bergman.
Ek följde 1946 med Bergman till Göteborgs stadsteater, där han samma år fick sitt genombrott som skådespelare i Bergmans uppsättning av Albert Camus Caligula. I Göteborg rönte Ek stora framgångar i flera pjäser under Bergmans regi, bland annat Bergmans egen Dagen slutar tidigt (1947), Shakespeares Macbeth (1948) och Tennessee Williams Spårvagn till lustgården (1949).
År 1950 flyttade paret Bergman-Ek tillbaka till Stockholm, där de samarbetade i Tolvskillingsoperan och Jean Anouilhs Medea (båda 1950) på Lorens Marmstedts Intiman. Därefter var Ek verksam vid Dramaten till 1960, vid Stockholms stadsteater 1960–1965 och åter vid Dramaten från 1965 till kort före sin död.[2]
Privatliv
Ek var son till professor Sverker Ek och författaren Karin Ek, ogift Lindblad, samt bror till journalisten, förlagsredaktören Birgitta Ek och halvbror till litteraturvetaren, professor Sverker R. Ek.[1]
Åren 1942–1949 var Ek gift med Birgit Cullberg, från 1949 med Kerstin Larsson (1918–1970; omgift med Stephan Lundh) och från 1976 med Ingrid Andreasson. Han var far till premiärdansören Niklas Ek, tvillingarna koreografen Mats Ek och skådespelaren Malin Ek, Johan Ek, journalisten Judit Ek samt tvillingarna överläkaren Marion Ek och domaren Maria Ek.[1]
Ek dog 1979 och är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[3]
Filmografi
- 1940 – Med livet som insats
- 1942 – Rid i natt!
- 1943 – När ungdomen vaknar
- 1944 – Vår Herre luggar Johansson
- 1944 – Flickan och Djävulen
- 1944 – Stopp! Tänk på något annat
- 1944 – Vi behöver varann
- 1944 – Med livet som insats
- 1945 – Svarta rosor
- 1950 – Flicka och hyacinter
- 1953 – Vägen till Klockrike
- 1953 – Gycklarnas afton
- 1957 – Det sjunde inseglet
- 1963 – Och har du en ros...
- 1965 – Thérèse Raquin
- 1965 – Den bergtagna
- 1967 – Jag är nyfiken - gul
- 1969 – Riten
- 1973 – Mannen som blev ensam (TV-serie)
- 1973 – Viskningar och rop
- 1974 – En skugga
- 1974 – Engeln (TV-serie)
- 1975 – Nisse och Greta (TV-serie)
- 1976 – Hallo Baby
- 1977 – Den fattige glasblåsaren
- 1977 – Soldat med brutet gevär (TV-serie)
- 1978 – Fusket (TV-serie)
- 1978 – Hedebyborna (TV-serie)
Teater
Roller (ej komplett)
Radioteater
Roller (ej komplett)
Priser och utmärkelser
Källor
Fotnoter
Externa länkar
- Anders Ek i Dramatens rollbok
- Anders Ek på Malmö stadsteater
- Anders Ek på Stiftelsen Ingmar Bergmans hemsida