Agnès Varda

fransk filmregissör

Agnès Varda, född 30 maj 1928 i Ixelles, Belgien, död 29 mars 2019 i Paris,[9] var en fransk filmregissör.

Agnès Varda
Agnès Varda vid Filmfestivalen i Berlin 2019.
FöddArlette Varda[1]
30 maj 1928
Ixelles, Belgien
Död29 mars 2019 (90 år)
Paris, Frankrike
BegravdMontparnassekyrkogården
Medborgare iFrankrike[2] och Belgien[3][4]
Utbildad vidÉcole du Louvre
SysselsättningFotograf[5][6], plastic artist, dokumentärmakare[7], manusförfattare[8][6], filmregissör
ArbetsgivareEuropean Graduate School
MakeJacques Demy
(g. 1962–1990)
Barn2
Utmärkelser
Se lista
Webbplatscine-tamaris.com/agnes-varda/
Redigera Wikidata

Biografi

Under 1960-talet var Agnès Varda den enda kvinnliga filmregissören som slog igenom i och med den franska nya vågen. Hon var gift med filmregissören Jacques Demy, och hon regisserade tre filmer baserade på honom eller hans verk: Lille Jacques från Nantes (1991), Flickorna fyller 25 (1993) och L'Univers de Jacques Demy (1995).

Agnès Varda arbetade med såväl spel- som dokumentärfilm. Dessutom var hon verksam som fotograf och bildkonstnär. Hennes karriär som filmare inleddes med La Pointe courte (1954), en film som kan ses som en föregångare till den franska nya vågen.[10]

Agnès Varda brukar grupperas tillsammans med Alain Resnais, Chris Marker och William Klein under rubriken "Rive Gauche" (i engelsk litteratur: "The Left Bank Group"). Dessa filmare experimenterade med form och teman som ligger nära modernistiska strömningar inom bildkonst och litteratur, och var mindre inspirerade av amerikansk populärfilm än franska nya vågens förgrundsfigurer.[11] Varda myntade begreppet "cinécriture" (från franskans "écriture" = skrift, skrivande) för att beskriva sitt arbete som regissör, ett ord som för henne innebär alla de kreativa processer som leder fram till själva filmen, oavsett om den har ett manus eller ej.[12] På senare år uppmärksammades hon för de personliga essäfilmerna Efterskörd (Les Glaneurs et la Glaneuse, 2000) och Agnes stränder (Les Plages d'Agnès, 2008).

Agnès Varda utsågs 2008 till hedersdoktor vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.[13]

Filmografi i urval

Utmärkelser

  • Louis Delluc-priset, för Min andra familj, 1964
  • Césarpriset för bästa kortdokumentär, för Ulysse, 1984
  • Guldlejonet, för Vagabond, 1985
  • Los Angeles Film Critics Association Award för bästa utländska film, för Vagabond, 1986
  • European Film Award för bästa dokumentär, för Efterskörd, med Ciné-Tamaris, 2000[14]
  • National Society of Film Critics Award för bästa dokumentärfilm, för Efterskörd, 2001
  • Hederscésar, 2001
  • Konrad Wolfpriset, oktober 2001[15]
  • René Clairpriset, 2002
  • Hedersdoktor vid Göteborgs universitet, 24 oktober 2008[16]
  • National Society of Film Critics Award för bästa dokumentärfilm, för Agnès stränder, 2009
  • Césarpriset för bästa dokumentär, för Agnès stränder, 2009
  • Carrosse d'or, 2010
  • Hedersdoktor vid Universitetet i Liège, 2010[17]
  •  Storkorset av Nationalförtjänstorden, 14 maj 2013[18]
  • Hedersmedborgare i Bryssel, 25 september 2013[19]
  • Hedersleopard, 2014
  • Europeiska filmakademins livsgärningspris, 2014[20]
  • Palme d'honneur, 2015
  • Max Beckmann-priset, 2016
  • Œil d'or, för Faces Places - på resa med Agnès Varda och JR, 2017
  • Donostiapriset, 2017
  •  Storofficer av Hederslegionen, 14 april 2017[21]
  • Heders-Oscar, 11 november 2017

[Redigera Wikidata]

Utställningar

  • Agnès VardaBildmuseet, Umeå Universitet, från 2013-06-02 till 2013-08-18 [22]

Referenser

Externa länkar