Mynteslekta

planteslekt

Mynteslekta (Mentha) er ei planteslekt i leppeblomfamilien. Ho omfattar fleire artar og hybridar som blir brukt til mat og oljeproduksjon, som engmynte, grønmynte, gråmynte og peparmynte. Desse blir ofte berre kalla mynte.[1]

Mynteslekta
Åkermynte, Mentha arvensis
Åkermynte, Mentha arvensis
Systematikk
Rike:Planteriket Plantae
Underrekkje:Frøplantar Spermatophytes
Orden:Leppeblomordenen Lamiales
Familie:Leppeblomfamilien Lamiaceae
Underfamilie:Nepetoideae
Stamme:Mentheae
Understamme:Menthinae
Slekt:Mynteslekta Mentha
L., 1753

I tillegg til plantane i mynteslekta finst det også fleire artar i andre slekter som har mynte-namn, slik som bakkemynte, kattemynte og sårmynte.

Artar

Mynteslekta omfattar 13–25 forskjellige artar. Desse dannar lett hybridar seg imellom, og saman med ulike kultivarar finst det dermed eit utal ulike mynteplantar.

Artar i Noreg

Artar registrerte i Noreg:[2][3]

  • Åkermynte (M. arvensis), livskraftig (LC)
  • Engmynte (M. ×verticillata), livskraftig (LC)
  • Temynte (M. ×gentilis), framandart, ingen kjend risiko (NK)
  • Tannmynte (M. ×smithiana), framandart, ingen kjend risiko (NK)
  • Vassmynte (M. aquatica), nær truga (NT) i Raudlista 2021[4]
  • Peparmynte (M. ×piperita), framandart, låg risiko (LO) i Framandartslista 2018[5]
  • Grønmynte (M. spicata, syn. M. viridis),[6][7] framandart, låg risiko (LO)[5]
  • Mojitomynte (M. ×villosa), framandart, låg risiko (LO)[5]
  • Kvassmynte (M. ×villoso-nervata), framandart, ingen kjend risiko (NK)
  • Gråmynte (M. longifolia, syn. Mentha silvestris), framandart, låg risiko (LO)[5]
  • Ullmynte (M. ×rotundifolia), framandart, låg risiko (LO)[5]
  • Rundmynte (M. suaveolens), framandart, låg risiko (LO)[5]
  • Kanadamynte (M. canadensis), framandart, einskildfunn, ikkje risikovurdert
  • Poleimynte (M. pulegium), framandart, einskildfunn, ikkje risikovurdert

Andre artar

Lista under inneheld andre artar det er vanleg å rekna med i botanikken i dag. Ingen av desse har normerte norske namn. Engelsk namn står i kursiv etter artsnamnet om ikkje norsk namn er oppgjeve.

  • M. asiaticaAsian mint
  • M. australisAustralian mint
  • M. cervinaHart's pennyroyal
  • M. citratabergamot mint, orange mint
  • M. crispatawrinkled-leaf mint
  • M. dahuricaDahurian thyme
  • M. diemenicaslender mint
  • M. dulcia 'Citreus' - Hillary's Sweet Lemon
  • M. laxifloraforest mint
  • M. requieniiCorsican mint
  • M. sachalinensisSachalin mint[8]
  • M. satureioidesnative pennyroyal
  • M. vagansgray mint

Andre «mynter»

Det finst ei rekkje plantar som har mynte i det norske namnet, men som ikkje høyrer til slekta Mentha:[3]

  • Bakkemynteslekta (Acinos)
    • Alpemynte (A. alpinus)
    • Bakkemynte (A. arvensis)
  • Koreamynteslekta (Agastache)
    • Koreamynte (A. rugosa)
    • Neslekoreamynte (A. urticifolia)
  • Kransmynteslekta (Clinopodium)
    • Sommarmynte (C. nepeta)
    • Kransmynte (C. vulgare)
  • Kammynteslekta (Elsholtzia)
    • Kammynte (E. ciliata)
  • Borremynteslekta (Marrubium)
    • Borremynte (M. vulgare)
  • Hestemynteslekta (Monarda)
    • Hestemynte (M. didyma)
    • Røyrhestemynte (M. fistulosa)
  • Kattemynteslekta (Nepeta)
    • Prydkattemynte (N. ×faassenii)
    • Lækjekattemynte (N. cataria)
    • Storkattemynte (N. grandiflora)
    • Møllekattemynte (N. nuda)
    • Hagekattemynte (N. racemosa)
    • Sibirkattemynte (N. sibirica)
  • Bergmynteslekta (Origanum)
    • Bergmynte (O. vulgare)
      • Gresk bergmynte eller gresk oregano (O.v. ssp. prismaticum)
      • Vill bergmynte eller kung (O.v. ssp. vulgare)
  • Sårmynteslekta (Sideritis)
    • Sårmynte (S. montana)

Kjelder

Litteratur

  • Stenberg, Lennart og Mossberg, Bo: Gyldendals store nordiske flora. Gyldendal 2007. ISBN 82-521-6029-8, s. 520-521
  • Høeg, Ove Arbo, red.; Christphersen, Anne Sofie Wyller; Faarlund, Torbjørn; Lauritzen, Eva Mæhre; Løkken, Sverre; Røssberg, Bjørn Olav; Salvesen, Per H. og Sævre, Rune (1984): Våre medisinske planter, Det Beste A/S, ISBN 82-7010-156-7, s. 216-217
  • Grey-Wilson, Christopher; Blamey, Marjorie (1992): Teknologisk forlags store illustrerte flora for Norge og Nord-Europa, oversatt og tilpasset til norsk av Faarlund, Torbjørn; Sundig, Per. Teknologisk forlag. ISBN 82-512-0355-4, s. 344-345
  • Nielsen, Harald; Sivertsen, Bente (1979): Giftplanter, J.W. Cappelens forlag. ISBN 82-02-04225-9, s. 115

Bakgrunnsstoff