Tynderö socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Medelpad |
Kommun | Timrå kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 53 kvadratkilometer |
Upphov till | Tynderö landskommun Tynderö församling |
Motsvarar | Tynderö distrikt |
Tingslag | Medelpads östra domsagas tingslag (–) Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag (–) Ljustorps tingslag (–) |
Karta | |
Tynderö sockens läge i Västernorrlands län. | |
Koordinater | 62°26′52″N 17°36′47″Ö / 62.44777778°N 17.61305556°Ö / 62.44777778; 17.61305556 |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2506 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Tynderö distrikt |
Redigera Wikidata |
Tynderö socken i Medelpad ingår sedan 1971 i Timrå kommun och motsvarar från 2016 Tynderö distrikt.
Socknens areal är 53,30 kvadratkilometer allt land.[1] År 2000 fanns här 717 invånare.[2] Sockenkyrkan Tynderö kyrka ligger i socknen.
Tynderö socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tynderö församling och för de borgerliga frågorna bildades Tynderö landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Hässjö landskommun som 1971 uppgick i Timrå kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Tynderö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Medelpad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands andradels båtsmanskompani.[3][4]
Tynderö socken omfattar yttre delen av halvön öster om Klingerfjärden samt Åstön. Socknen är en småkuperad skogig kusttrakt.[5][6][1]
Från bronsåldern har anträffats cirka 70 stycken gravrösen, varav ett långröse vid Våle. Från järnåldern har anträffats flera gravhögar.[5][6][7][8]
Namnet (1535 Tyndher) har ovisst ursprung. Namnet har antagits bildats till tunder, 'fnöske' då syftande till platser där sådant plockats.[9][6]
Befolkningsutvecklingen i Tynderö socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 282 | |||
1760 | 350 | |||
1769 | 395 | |||
1780 | 426 | |||
1790 | 434 | |||
1800 | 516 | |||
1810 | 514 | |||
1820 | 616 | |||
1830 | 709 | |||
1840 | 768 | |||
1850 | 844 | |||
1860 | 981 | |||
1870 | 1 062 | |||
1880 | 1 250 | |||
1890 | 1 283 | |||
1900 | 1 376 | |||
1910 | 1 423 | |||
1920 | 1 366 | |||
1930 | 1 258 | |||
1940 | 1 107 | |||
1950 | 985 | |||
1960 | 800 | |||
1970 | 552 | |||
1980 | 562 | |||
1990 | 626 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
|