Japoonsk spriak

Tekst üüb Öömrang


Japoonsk (jap. 日本語、にほんご、にっぽんご nihongo, nippongo) as det amtsspriak faan Jaapan an woort faan 99% faan a iinwenern snaaket. Uk uun Brasiilien an a USA san bedüüden taalen faan spreegern.

Japoonsk (日本語)

Snaaket uun

Jaapan, USA, Brasiilien, Palau
Spreegern127 miljuunen üs mamenspriak
Wedenskapelk
iindialang
Amtelk Stant
Amtspriak faanJaapanJaapan Jaapan
PalauPalau Palau (üüb Angaur)
Spriak-Ufkörtang
ISO 639-1:

ja

ISO 639-2:

jpn

ISO 639-3:

jpn

Spriakwiisen

Japoonsk spriakwiisen. Trinjam Tokio (blä) woort det standard-spriak snaaket.

Konsonanten

 bilabiaalalweolaaralweolo-
palataal
palataalwelaaruwulaarglotaal
stl.sth.stl.sth.stl.sth.stl.sth.stl.sth.stl.sth.stl.sth.
Plosiiwenpbtd    kg  ʔ 
Nasaalen m n     (ŋ) (ɴ)  
Taps/Flaps   ɾ ~ ɺ          
Frikatiiwen(ɸ) sz(ɕ)(ʑ)(ç)     h 
Afrikaaten  (ʦ)(ʣ)(ʨ)(ʥ)        
Aproksimanten       j w    

Moren

Japoonsk wurden san faan Moren tuupsaat. Diar hiart miast en konsonant an en wokool tu:

WokoolenYōon
a i u e o(ya)(yu)(yo)
ka ki ku ke koきゃ kyaきゅ kyuきょ kyo
sa shi su se soしゃ shaしゅ shuしょ sho
ta chi tsu te toちゃ chaちゅ chuちょ cho
na ni nu ne noにゃ nyaにゅ nyuにょ nyo
ha hi fu he hoひゃ hyaひゅ hyuひょ hyo
ma mi mu me moみゃ myaみゅ myuみょ myo
ya yu yo
ra ri ru re roりゃ ryaりゅ ryuりょ ryo
 wa( wi)( we) o (wo)
n
ga gi gu ge goぎゃ gyaぎゅ gyuぎょ gyo
za ji zu ze zoじゃ jaじゅ juじょ jo
da (ji) (zu) de doぢゃ (ja)ぢゅ (ju)ぢょ (jo)
ba bi bu be boびゃ byaびゅ byuびょ byo
pa pi pu pe poぴゃ pyaぴゅ pyuぴょ pyo

Luke uk diar

Wikiquote: Japoonsk spreegwurden (sjiisk)

 Commonskategorii: Japoonsk spriak – Saamlang faan bilen of filmer

Wääblink-kataloog tu Japoonsk uun't Curlie Project (iar:DMOZ, üüb huuchsjiisk) (sjiisk)

Didiar artiikel as di 01. August 2014 uun det list faan gud artiikler, diar det leesen luane apnimen wurden. Uun uugenblak jaft at diar 73 faan.