Julia Caesar

actriz sueca
(Redirigido desde «Julia Cæsar»)

Julia Cæsar (28 de enero de 1885 - 18 de julio de 1971) fue una actriz teatral y cinematográfica de nacionalidad sueca,[1]​ cuya carrera artística se desarrolló entre 1905 y 1968.[2]

Julia Caesar
Información personal
Nacimiento28 de enero de 1885 Ver y modificar los datos en Wikidata
Svea livgardes church parish (Suecia) Ver y modificar los datos en Wikidata
Fallecimiento18 de julio de 1971 Ver y modificar los datos en Wikidata (86 años)
Västerled (Suecia) Ver y modificar los datos en Wikidata
SepulturaBromma churchyard Ver y modificar los datos en Wikidata
NacionalidadSueca
Información profesional
OcupaciónActriz Ver y modificar los datos en Wikidata
Años activadesde 1913
Julia Cæsar en 1967

Biografía

Su nombre completo era Julia Maria Vilhelmina Cæsar, y nació en Estocolmo, Suecia, siendo su padre Gustav Cæsar, un sargento del Regimiento Svea livgarde. Cæsar tuvo una infancia difícil, y a menudo debía cambiar de domicilio, viviendo en ocasiones con su tío, August Cæsar, que era guardián de la prisión de Långholmen. A los 12 años ella abandonó la escuela, empezando a trabajar como recadera de una tienda.[3]

Cæsar se interesó por el teatro desde temprana edad y, cuando no trabajaba, asistía a representaciones ayudando a los actores tras los escenarios. Se inició con pequeños papeles como extra cuando tenía 16 años, y en 1905 consiguió su primer papel hablado en una revista de Emil Norlander representada en el Teatro Kristallsalongen de Estocolmo.[4]

A partir de entonces fue progresivamente consiguiendo papeles de mayor entidad, principalmente en revistas y obras de carácter popular. Exceptuando el período 1913-1919, cuando estuvo en el Apolloteatern de Helsinki, Cæsar trabajó en teatros de Estocolmo como el Pallas-Teatern, el Odeonteatern, el Södra Teatern, y en Mosebacke, así como en teatros al aire libre en los parque Tantolunden y Rålambshov.

La carrera cinematográfica de Cæsar se inició en 1913 con un pequeño papel en la cinta de Victor Sjöström Ingeborg Holm, actuando en otro film de Sjöström en 1921, Körkarlen.[5]​ Su primera actuación de importancia llegó en 1922 con Anderssonskans Kalle, película escrita por Emil Norlander, y a partir de entonces llegó a ser una prolífica actriz, con más de 130 actuaciones a lo largo de su carrera.

En 1967, a los 82 años de edad, Cæsar grabó la canción Annie från Amörka, que entró en la lista Svensktoppen, pasando a ser la artista de mayor edad en entrar en la misma.

Cæsar no se casó nunca. Vivió junto a la cantante de opereta Frida Falk hasta la muerte de ésta en 1948.[6]

Julia Cæsar sufrió el 28 de junio de 1968 un accidente cerebrovascular, justo después de interpretar Annie från Amörka en Skansen. Nunca se recuperó totalmente, quedando prácticamente postrada en cama hasta el momento de su muerte, la cual tuvo lugar en 1971 en Estocolmo. Fue enterrada en la iglesia de Bromma de esa ciudad.[7]

Filmografía (selección)

  • 1922 : Vem dömer
  • 1922 : Anderssonskans Kalle
  • 1923 : Anderssonskans Kalle på nya upptåg
  • 1923 : Mälarpirater
  • 1925 : Kalle Utter
  • 1925 : Hennes lilla majestät
  • 1926 : Flickan i frack
  • 1929 : Rågens rike
  • 1931 : Trötte Teodor
  • 1932 : Svarta rosor
  • 1932 : Ett skepp kommer lastat
  • 1932 : Hans livs match
  • 1933 : Fridolf i lejonkulan
  • 1933 : Djurgårdsnätter
  • 1933 : Bomans pojke
  • 1934 : Simon i Backabo
  • 1934 : Anderssonskans Kalle
  • 1934 : En stilla flirt
  • 1935 : Smålänningar
  • 1935 : Ebberöds bank
  • 1935 : Munkbrogreven
  • 1935 : Grabbarna i 57:an
  • 1936 : Våran pojke
  • 1936 : Han, hon och pengarna
  • 1936 : Alla tiders Karlsson
  • 1937 : Ryska snuvan
  • 1937 : Pappas pojke
  • 1937 : Pensionat Paradiset
  • 1937 : O, en så'n natt!
  • 1938 : Med folket för fosterlandet
  • 1938 : Blixt och dunder
  • 1939 : Vi på Solgläntan
  • 1939 : Rena rama sanningen
  • 1939 : Hennes lilla Majestät
  • 1939 : Efterlyst
  • 1939 : Oss baroner emellan
  • 1939 : Ombyte förnöjer
  • 1940 : Swing it, magistern!
  • 1940 : Romans
  • 1940 : Med dej i mina armar
  • 1940 : Hanna i societén
  • 1941 : Ung dam med tur
  • 1941 : Stackars Ferdinand
  • 1941 : Spökreportern
  • 1941 : En kvinna ombord
  • 1941 : En fattig miljonär
  • 1942 : Vi hemslavinnor
  • 1941 : Snapphanar
  • 1942 : Ungdom i bojor
  • 1942 : Tre skojiga skojare
  • 1942 : Tre glada tokar
  • 1942 : Man glömmer ingenting
  • 1942 : Kvinnan tar befälet
  • 1942 : Halta Lottas krog
  • 1942 : Fallet Ingegerd Bremssen
  • 1942 : I gult och blått
  • 1943 : En flicka för mej
  • 1943 : Livet måste levas
  • 1943 : När ungdomen vaknar
  • 1943 : Katrina
  • 1943 : I mörkaste Småland
  • 1944 : Släkten är bäst
  • 1944 : Gröna hissen
  • 1944 : Vi behöver varann
  • 1944 : Kärlek och allsång
  • 1944 : Flickan och Djävulen
  • 1944 : Örnungar
  • 1944 : Prins Gustaf
  • 1944 : Dolly tar chansen
  • 1945 : Sussie
  • 1945 : Kungliga patrasket
  • 1945 : Fram för lilla Märta
  • 1945 : Hans Majestät får vänta
  • 1945 : I som här inträden
  • 1945 : Bröderna Östermans huskors
  • 1946 : Holger Nilssons underbara resa
  • 1946 : Pengar – en tragikomisk saga
  • 1946 : Peggy på vift
  • 1946 : Ballongen
  • 1946 : Det regnar på vår kärlek
  • 1946 : Onsdagsväninnan
  • 1946 : Kris
  • 1946 : Stiliga Augusta
  • 1947 : Det kom en gäst
  • 1947 : Stackars lilla Sven
  • 1947 : 91:an Karlssons permis
  • 1947 : Kronblom
  • 1948 : Loffe på luffen
  • 1948 : Solkatten
  • 1948 : Soldat Bom
  • 1948 : Janne Vängmans bravader
  • 1948 : De kämpade sig till frihet
  • 1949 : Gatan
  • 1949 : Kronblom kommer till stan
  • 1949 : Greven från gränden
  • 1949 : Lång-Lasse i Delsbo
  • 1949 : Pappa Bom
  • 1949 : Pippi Långstrump
  • 1950 : Två trappor över gården
  • 1950 : Påhittiga Johansson
  • 1950 : När kärleken kom till byn
  • 1950 : Kyssen på kryssen
  • 1950 : Kastrullresan
  • 1951 : Skeppare i blåsväder
  • 1951 : Sommarlek
  • 1951 : Dårskapens hus
  • 1952 : Klackarna i taket
  • 1952 : Janne Vängman i farten
  • 1953 : Åsa-Nisse på semester
  • 1953 : Bror min och jag
  • 1953 : Fartfeber
  • 1954 : Åsa-Nisse på hal is
  • 1954 : Förtrollad vandring
  • 1956 : Flickan i frack
  • 1956 : Ratataa
  • 1957 : Johan på Snippen tar hem spelet
  • 1957 : 91:an Karlsson slår knock out
  • 1961 : Ljuvlig är sommarnatten
  • 1961 : Hällebäcks gård
  • 1964 : Svenska bilder
  • 1965 : Åsa-Nisse slår till
  • 1965 : Morianerna
  • 1965 : Pang i bygget
  • 1966 : Hemsöborna
  • 1966 : Trettio pinnar muck
  • 1966 : Åsa-Nisse i raketform
  • 1967 : En sån strålande dag
  • 1968 : Freddy klarar biffen

Teatro

Gideon Wahlberg y Werner Ohlson, Tantolundens friluftsteater[114]

Radioteatro

  • 1945 : Blotta misstanken, de Karl Ragnar Gierow, dirección de Alf Sjöberg[155]
  • 1946 : Bortom alla väggar, de Gustaf Carlström, dirección de Johan Falck[156]
  • 1959 : Vägglusen, de Vladimir Majakovskij, dirección de Staffan Aspelin[157]
  • 1960 : Han som sålde sin fru, de David Tutaev, dirección de Staffan Aspelin[158]
  • 1960 : Jons födelsedag, de Inge Johansson, dirección de Helge Hagerman[159]
  • 1960 : Kvartetten som sprängdes, de Birger Sjöberg, dirección de Åke Falck[160]
  • 1961 : Önskeskogen, de Astrid Ribrant, dirección de Manne Grünberger[161]
  • 1963 : Bastu på badort, de Hans Abramson, dirección de Hans Abramson[162]
  • 1963 : Trivselmyra story, de Lars Björkman, dirección de Hans Lagerkvist[163]
  • 1967 : Dickie Dick Dickens, de Rolf Becker y Alexandra Becker
  • 1967 : Buss på kontinenten, de Ove Magnusson, dirección de Olof Thunberg[164]

Referencias

Enlaces externos